30 år

Brutalt lång frånvaro här nu. 
Det har sin enkla förklaring i att det helt enkelt inte funnits tid. Det i kombination med att det kanske inte funnits så mycket att orda om. 
Frågan är ju om någon ens läser denna spalt längre. Vet att det är i alla fall en handfull och det räcker för mig. 

All tid har lagts på umgänge med familj och pyssel med altan och hus, på senare veckor jobb, plus förberedelser inför den 30-årsfest som ägde rum i lördags. 

Närmare 50 personer tog sig hit. Släkt, vänner och familj i en salig blandning. Hur lyckat det blev ska man kanske fråga gästerna, men jag kände mig i alla fall väldigt nöjd efteråt. Inte minst med den fantastiska present som Bettina hade styrt upp och skramlat till från alla. Varje gäst hade ett paket med sig. I varje paket fanns en pusselbit. Bitarna bildade en bild som berättade att vi ska åka till New York i mars och titta på NHL-hockey. Något som jag pratat om som en dröm så länge jag och Bettina känt varandra. Med följer min syster Therese, hennes kille och även barndomsvännen Henke som lika mkt som jag sett fram emot en sån är resa. Kommer att bli magiskt. Det enda jobbiga kommer att vara att lämna barnen i nästan en vecka. Gör ont att tänka på det. 

Det berömda pusslet. 


Långbord på den nymålade altanen. Värt alla timmars jobb just i det här ögonblicket. 

---

30 år ja. 
Många pratar om ålderskris. Men inte här. Jag har varit över 30 år ganska länge nu känns det som. Villa, Volvo, barn och allt gör att det känns mer än rätt att kliva över 30-strecket. 

Har dock, i skrivande stund, knappt ett dygn kvar som 29-åring. Strax efter kl 20 den 20:e augusti 1984 är jag född. 

---

Och de där två små bara växer. Tiden flyger och jag njuter av (nästan) varje sekund. Det är fantastiskt att se hur de växer upp tillsammans och är både bästa vänner och värsta fiender. Allt som oftast det förstnämnda. Hur Felix lär sig allt bättre lär sig säga "Filippa" och hur glad han blir varje ledig morgon när hon vaknar. Och hur viktigt det är för Filippa att varje kväll få pussa och krama sin bror godnatt. 

Eller hur självklart det är för Filippa att hjälpa Felix ner för trappen innan vi åker till stranden en varm semesterdag. 

---

Efter altan så står nu kaminen på tur.
I morgon kommer de från Kamin och Kakel och monterar ner den uttjänta kakelkaminen och sätter på torsdag in en ny täljstenskamin. 

Altan före:



Altan efter:







Målaren

Varje meter har tre sidor. Ibland fyra. Och allt ska målas minst tre gånger. 

Det är sådant man inte riktgt tänker på som lekman när man bestämmer sig för att "fräscha upp altanen lite". 

Men jag misströstar inte. Att måla är rätt kul även om det tar sin lilla tid. Belöningen är ju att se när det blir en betydlig förbättring av det hela. 

Nödvändiga delar målades i tisdags och onsdags. Nytt tak lades i torsdags. Sedan dess har all tillgänglig fritid lagts på målning. Mest kvällar blir det såklart med två busfrön att aktivera dagtid. 

En aning varmt på taket i onsdags vid målning av ribborna det nya taket skulle ligga på.


Taket på plats och grundmålning påbörjad. 


Det krävs en del vitt för att räcka det jättebruna. 


Bild från ikväll. Första lagret täckfärg på i det bortre hörnet. 


En viss skillnad blir det tack och lov 

---

I fredags tog vi målningsledigt och passade i det fina vädret på att ta oss till en badplats. Filippa älskar att åka till stranden och njöt hela dagen. 

Vi åkte till den lilla sjön Veckeln en bit utanför stan. Ett bra drag. Vi var i princip själva på plats fram till 11:30. 


Filippa tar en paus i sin nya strandponcho. 

---

Nu är Bettinas semester slut och det är jag och barnen under veckan som kommer. Vi inleder den med att åka till Linköping och flygvapenmuseet där. Jag tror faktiskt att barnen kommer uppskatta det nästan lika mycket som pappan. 



Semester

Vill man klaga på vädret så kan man göra det. Jag väljer att inte göra det. Varför lägga energi på något som man inte kan påverka? 

Vår semesters första del har präglats av låga temperaturer och regnskurar. Men vad spelar det för roll när familjen är samlad och det finns massor med saker att hitta på ändå. Jag har fyra veckor ledigt och Bettina har tre. Förra veckan fixade vi en del ärenden och umgicks med nära och kära innan vi for ner till västkusten och Varberg i söndags. Där bodde vi hos gamla goda vänner från åren i Gävle. Filippa och deras äldsta grabb Noel är fortfarande bra kompisar och kommer ihåg varann bra. I måndags gjorde vi Liseberg och i tisdags var vi bland annat på Varbergs fästning. Några riktigt bra dagar med en del sol till och med. 
Nu mellanlandar vi här hemma några dagar innan vi i morgon lördag åker norrut till Gävle för att besöka vår gamla gata och Filippas kompisar Greta och Tilde. Hemma på tisdag igen om allt går enligt planerna. 


Filippa i bilen på väg till Varberg. Båda två var väldigt duktiga och klarade bland annat av 1,5 timmes kö på E4. Var bara 5-10 sista milen ner som tålamodet tröt. Och konstigt vore väl annars efter sju timmar på vägarna. 

Hela gänget, Filippa, Noel, Felix och Hugo strax innan besöket på Liseberg. 


Felix på Liseberg. Han krävde att få sitta på hästen. 


Kvällspromenad i Pär och Thereses nybyggda område i Varberg. Deras hus i mitten upptill på bilden. 

---

Ringar in den sjätte november i almanackan. Då ska farbror på hårdrockskonsert igen. In Flames kommer till Hovet med sin nya skiva. Lär bli fullsmockat, svettigt och underbart. 

---

Semesterns lilla projekt blir att fräscha upp altanen lite. Taket ska bytas. en ny trapp ska till och den bruna färgen ska bli vit. 

Började tvätta och skrapa färg i förrgår kväll. 

Det här med brunt alltså. Hur tänkte man? 

---

Efter en resa till västkusten med två småbarn tyckte jag lite synd om vår bil. Därför fick den igår kväll en rejäl portion omtanke både invändigt och utvändigt. Behövs inför nästa resa. 

Färdig vid 22:30. Tur att kvällarna är ljusa än sålänge. 






Fiber och larm

Det händer grejer på gatan. Den senaste veckan har det bullrar och fräst utanför fönstrena. Det är en norskt firma som är här och "plöjer ner" fiberkablar i gatan. De sågar upp en ca fem cm bred skåra i asfalten och matar samtidigt ner ett antal kablar. Dessa ska sedan anslutas till de hus som valt att hoppa på erbjudandet om fiber-internet för runt 16 000. Vi blev sent om sider ett av dem. Vi velade bra länge men på den sista möjliga dagen tog vi det. Det är ju ändå framtidens uppkoppling det handlar om. Och behovet av uppkoppling lär ju inte minska i det här huset de närmaste tio-femton åren...

Fiber-maskinen plöjer på. 


Skåran. Uppe till höger i bild syns avgreningen in till vår tomt. Vi får själva lägga ner den sista biten kabel och betalar sen för själva anslutningen. 

---

Igår hade vi en installatör från Verisure i huset. Kameror, detektorer och sensorer sitter nu uppe. Ett modernt larm är installerat. Dels ett brandlarm kopplat till SOS men också ett totalskydd och ett skalskydd. Det första för att skydda huset när vi är borta och det andra för att skydda oss när vi är hemma (på natten). Det hela styrs enkelt via en klassisk manöverpanel i hallen men också via en app där man kan larma på och av från sängen. Som lite extragodis fick vi med ett par så kallade smart plugs som man via appen kan programmera och styra belysningen med när man är borta. 

Givetvis kan man också styra kaffebryggaren från sängen. 

---

Dagens nyhet för barnen var den här: 


Vi har fått tag i en begagnad studsmatta. Givetvis mkt uppskattat av både Felix och Filippa. 


Volvo, villa och studsmatta. Nu fyller vi alla kriterier. 

---

Nu åter till full koncentration på fotbolls-VM. Brasilien-Mexico är som väntat en riktigt bra match. 


Ett paradis

Helgen har tillbringats i Astrid Lindgrens Värld. Bokstavligen. För det är verkligen en fantastisk, egen liten värld de byggt upp där i Vimmerby. Det var minst 15 år sedan jag var där senast, då med mina småsyskon. Mycket har hänt sedan dess. Både i min värld och i Astrids. Att se Filippas och Felix glädje där inne under lördag och söndag var fantastiskt.  Och givetvis är det också en upplevelse för oss vuxna. Sedan sist har de till exempel byggt upp en ny, otroligt påkostad, Mattisborg. Mycket annat har också förbättrats, parken har växt och det var inte fel att ha två dagar på sig där inne. Vi övernattade på mysiga Fredriksborgs Herrgård där maten (frukosten!!) var kanon och barnen trivdes. 

Filippa och Felix på en rastplats i
Lördags morse. Vädret hade vi med oss hela helgen. 


Filippa framför sitt Mekka. (Notera pappa Långstrump i bakgrunden) 


Vi pustar ut efter middagen. 






Hallen klar

Lite lång frånvaro här i spalten. Men det är i och för sig i enighet med förutsättningarna för comebacken här i bloggen. Det har helt enkelt inte varit prioritet att blogga de senaste veckorna. 

Det beror dels på att kvällarna till fullo ägnats åt målning, garderobsbygge, listspikning och garderobsinredning. 

Sen tillkommer ju annat. Barn, tvätt, disk, städning och annat. Plus att det numera är 22:00 som gäller för läggdags. Klockan ringer ju 04:45 i och med det schema jag nu går på. Det är ju de där timmarna mellan 22 och 24 jag annars brukar klämma in bloggandet. 

Det nya schemat känns toppen. Jag är hemma runt kl 16 varje dag och hinner gott och väl hämta barnen nästan varje dag. Känns jättebra att äntligen få bidra lite i vardagen. Tidigare har ju Bettina verkligen gjort allt de dagar jag jobbat. 

Hallen ja. 
Nu är den klar, sånär som på ett par tavlor och en ny ringklocka. 



Garderob klar och lampa.

Nya golvlister och dörrfoder.


Prydnader och taklist på plats. 

Garderobsinredning från Cheapy. Dragkorgar och skohyllla. Hatthylla tillkommer. 

För ett par månader sen. Lite skillnad dårå. 

---

Klockan närmar sig 22. Jobb fram till söndag. Sen ledigt ett par dagar. 

Avslutar med ett par bilder från familjekvällen på BK. Syrran jobbar där och vi fick komma invigningen. Till barnens stora lycka. Och vår. Stans bästa burgare! 











A walk in the park

Måndagen var ledig. Solen sken. Årets hittills varmaste dag väntade. Ville inte stänga in oss på öppna förskolan. Bettina hade nämnt att det byggts en lekpark i Stadsparken. En lagom utflykt, tänkte jag. Det blev en jättebra utflykt på närmare sex timmar. 

Lekställning precis i Filippas storlek. Brorsan gjorde sitt bästa för att hänga med. 


Hostig, snorig, men vid gott mod. 


Vi har en fin stadspark. 


Glasspaus på stan. Felix första Sandwich slank ner.

Felix tuppade av i vagnen. Vi kastade småsten i vattnet en stund...


Innan vi åt lunch på restaurangen i Stadsparken. Korv m strips (och Fanta!) till Filippa, kebab m bröd till pappa. 

Lite mer lek innan hemfärd.

---

Snart färdigmålat i hallen. Lagom till mer jobb väntar efter den två veckor långa "semester" i form av kompledihet och ordinarie ledighet lider mot sitt slut. Går på torsdag in på ett nytt schema som innebär jobb mellan 06:00 och 15:30 (istället för 12:00-00:00). Ska bli skönt. Passar småbarnslivet bättre. 






Det händer saker...

...i vår hall.

Badrummet och hallgolvet är som sagt klart. I förra veckan började jag riva tapet, slipa och förbereda för sättning av renoveringstapet. 

Tre lager tapet visade sig dölja sig på väggen. En hel del satt väldigt löst. 


Slipa de värsta kanterna. Tapeten täcker resten av ojämnheterna.


Tapeterna uppe igår kväll med god hjälp av tapetmaestro Tobbe och sen målning påbörjad. Två lager vit färg. 


Ikväll började jag och pappa med garderoben. 


Stommen och dörrarna på plats. Detaljerna imorgon. 



Efter det satte jag den sista tapetbiten på plats halvvägs ner i källaren i trapphuset dit halltapeten fortsatte. Nu återstår ett antal kvällar med målning och sist ska golv- dörr- och taklister på plats. Sen klart. 

---

De senaste dagarna har vi blivit varse att vi köpt och bor i ett hus med några år på nacken. Först blev kakelkaminen utdömd (20 års livslängd tydligen?) sen pajade tvättmaskinen och härom kvällen började diskmaskinen krångla. 
Så nu funderar vi på ny kamin och en ny tvättmaskin står i tvättstugan. Vi behöver inte fundera på vad vi ska göra med våra pengar i alla fall. 

---

Filippa och Felix har en vecka med förkylning bakom sig. I torsdags låg Filippa på soffan med 39,7 graders feber. De börjar så sakta hämta sig, även om Felix näsa kan liknas vid en snorfabrik i full produktion. 


Provar pappas skor härom dagen.


Filippa i febersoffan.


Påskaftons morgon. 


Så nära arbetslöshet

"Förändringens vindar blåser och svångremmen dras åt. I höst får Bonnier ny vd och då kan det gå fort."

Så skrev jag i den här bloggen den 26 september i fjol. Då hade jag precis skrivit under min uppsägning från Nyhetsbolaget (TV4). 
Jag hade alltså mina aningar. Många hade onda aningar. Men att det skulle gå såhär illa kunde nog ingen föreställa sig. Vid midsommar blir 140 TV4-journalister arbetslösa. Många är mina vänner. De senaste dagarna har varit rätt tunga. Och då har jag ändå klarat mig. Vågar knappt tänka på hur mina goda vänner på reaktionen i Gävle och Falun känner sig. 

Att den arbetsplats jag tillbringade sex år på bara ska upphöra att existera. Det är ofattbart. 

Men någonstans i allt detta är jag ju glad också. Så oerhört nöjd med att jag tog steget. Att jag såg mig omkring och aktivt sökte andra jobb. Lättad över att inte behöva vara arbetslös som journalist 2014. Oerhört tacksam för att jag inte hamnade i situationen utan inkomst med familjen 25 mil från hemstaden (och med Bettina som student). 

Det är naturligtvis ett katastrofalt felbeslut av TV4 (indirekt Bonnier) att lägga ner de lokala nyheterna. Detaljerna bakom det hela debatteras just nu intensivt. Och det är bra. Jag var en gång i tiden en lojal medarbetare som talade gott om TV4. Nu ska det  mycket till innan jag väljer knapp nummer fyra på dosan i framtiden. 



Etapp ett klar

Hantverkarna är klara. Badrummet är klart. Golvet i hallen är färdigt. Garderoben är beställd och nu väntar förberedelse för målning. Känns bra att ha en fungerande toalett på mellanvåningen och en framkomlig hall. Framförallt är barnen glada att ha ett badkar. 

Badkaret på plats i torsdags. 


Belysning och el klar i måndags.


Hallen ikväll. 




Det går framåt

Arbetet med hall och badrum är inne i slutfasen. I alla fall vad gäller de inhyrda hantverkarnas uppgifter. Kakelsättaren Tommy jobbar på riktigt bra och lade idag den sista golvplattan i hallen. Sedan tidigare är golvet och väggarna klara i badrummet. Nu ska det också läggas ny parkett i resten av hallen. Sen ska möbler och badkar in i badrummet. Sen är det dags för målning av hallen, och där tar vi över. Slutligen ska garderoben dit i hallen också. Blir ett riktigt lyft för den yta som vi rör oss mest på i hela huset. 

Första kaklet på plats härom dagen. 


Golvet färdigt igår.


Hallen på gång. Felix inspekterar Tommys arbete. Notera den barriär vi byggt upp av badrumsmöbelkartongerna. Felixsäkrat. 

Hallgolv färdigt. Rejäla plattor valde vi. Känns helt rätt när de är på plats. 



Huspyssel

Den kanske största skillnaden på vårt boende nu jämfört med i Gävle är tomtytan. Har inga siffror men arean är väl nära på tiodubblad. Det innebär en mer yta att röra sig på. Men det innebär också en hel del jobb. Förr kunde man klippa gräsmattan med handjagarn på fem minuter. I sommar kommer det snarare ta 50 minuter. Ett helt gäng fruktträd och rabatter tillkommer. Fyra av träden var döda när vi flyttade in och tre av dem är nu borta och i det närmaste uppstyckade. Lite blir ved och lite åker på tippen. Träd och buskar ska klippas, rabatter ska rensas och snyggas till. Gräsmattan ska gödslas. En sak är säker, man lär sig något varje dag ute i trädgården. Och åren i Gävle var den perfekta uppvärmningen. 


Fixardag i söndags. Filippa och pappa satte upp en grind (som pappa byggt) framför källarrtrappen. 


Såga trädgrenar och fylla vedbod. 


Filippa drog sitt strå till stacken. Älskar att vara ute och hjälpa till. 


Kanonväder!

---

Ikväll gjorde jag säsongsdebut i löparskorna. Sex kilometer i lagom tempo, 5:08 per kilometer enligt runkeeper. I hyfsade form så är jag nere i 4:45/km så det finns lite att jobba på. Men konstigt vore annars efter fyra-fem månader på sofflocket.

---

Badrum/hall går framåt. Tyvärr är kakelsättaren Tommy sjuk och inge tar hänt idag. Hoppas han är okej snart. Vår all är ett kaos. 

Väggarna på plats, elen dragen, golvvärmen ingjuten. Redo för kakel/klinkers. 

---

Idag var jag och barnen till Flen och hälsade på Sofia, kusin Viktor och deras Hugo. Han följde storögt Felix minsta rörelse och de så ut att trivas tillsammans. Framtida radarpar. 






Badrum och hall

Imorgon går startskottet för den mest omfattande renoveringen hittills av vårt hus. Strax efter sju kommer hantverkare från Toltorp bygg och sätter igång. 
Under dagen har jag och pappa rivit ut allt utom blandare och toalettstol. Hallen  ska få nytt golv, hälften klinkers hälften laminat. Badrummet får klinker och kakel plus nytt tak med spots. Ingen billig historia givetvis (en liten bit över 100 papp) men det känns ändå som en vettig investering med tanke på hur mycket vi använder utrymmena. Att dessutom få in ett badkar är en dröm för barnen och Bettina. 

Ikväll har vi beställt badkaret och badrumsmöblerna och även skjutbara garderobsdörrar till hallen. 

Om tre-fyra veckor ska det vara klart. 

Hallen innan


Hallen efter dagens rivning.


Badrummet efter dagens rivning. Notera att den meningslösa och fula garderoben är borta. På golvet kan man se den gamla, igengjutna, brunnen. 

---

I övrigt går livet sin gilla gång. Barnen kommer precis ur en period av magsjuka. Imorgon är det förskola. Jag jobbar måndag till fredag. Bettina också. Full gas mot nästa helg. 

Lekparken 50 meter från huset är ett populärt utflyktsmål under lediga dagar. 



Syskonkärlek...

...är ett ibland missbrukat uttryck. Lite klichéfyllt. Men de senaste veckorna har jag haft svårt att hålla mig ifrån det. Man märker hur Filippa och Felix har alldeles speciella band. Hur Filippa, tre år gammal, faktiskt känner ansvar för sin lillebror. Det är väldigt fint att se. Som igår när Filippa "läste" för Felix. 

Knappt nådde hon runt med armarna. Men de satt där med en pekbok och gjorde djurläten tillsammans. 

Visst, jag inser att andra tider kommer. När de bråkar. När det kommet smälla i dörrar, skrikas och gråtas. Men kärleken kommer alltid finnas där innerst inne. Det är bilden ovan ett bevis på.

---

Projekt toalett fortsätter. Vi har nu fått in offerter och valt ut den firma som gett bäst pris i kombination med vad vi får för pengarna. På fredag är det möte och materialval hos golvläggaren. 

Fultoan kallar vi den. Den är ju inte katastrof, men vi vill ha in ett badkar i huset och det har stått ett där inne en gång i tiden. Men nu är det borta, avloppet igensatt och ytan upptagen av en meningslös och ful garderob.


Förhoppningsvis byggstart inom ett par veckor. 

---

Något mer av kruppen blev det inte, tack och lov. Bara en envis hosta som nu även lillebror tagit över. Men inga fler nattliga akutresor behövdes. För den här gången i alla fall.

Krupp

Igår kväll vid 23:30 väckte jag Filippa för att hon skulle kissa ( hon vägrar nattblöja numer så väckning är än sålänge det enda sättet att undvika våta lakan). Nästan direkt märkte jag på henne att något var fel. Hon kippade efter andan men vara ett hest väsande hördes. Panik i hennes ögon och sen ett hostade vars ljud är svårt att förklara. Andas kunde hon men det gick tungt. En snabb slagning på 1177.se och symptomen på krupp eller falsk krupp stämde precis. Telefonisten sa direkt art vi skulle åka in till akuten eftersom det var första gången. Så dit åkte vi och hon fick kortison och andas in brycanyl från en slang. Det blev direkt bättre och vi åkte hem efter 20 minuter. 

Frågan är nu om det kommer tillbaka inatt. Det är vanligt och det är lika bra att ställa in sig på en ny utflykt inatt. Den här gången har vi blivit lovade utskrift av medicin så vi kan beandla det hemmavid. 

Dagen igår var annars toppen. Jag är ledig hela veckan pch barnen också så vi tog en promenad till affären och vidare till lekparken. Kändes väldigt underligt att gå förbi den förskola och skola jag gick på för 25 år sedan. Nu har jag, efter diverse utflykter till andra delar av landet i 10 års tid, bosatt mig i samma område och går där med mina barn som snart är i samma ålder. Bra känsla. Men ännu lite overklig. 

Felix och Filippa i lekparken vid Kullbergska sjukhuset.

Felix stortrivdes 


Och även syrran. 

---

Offerter för badrummet är på väg in. Tre byggfirmor har varit här och tittat. Nu får  vi väga pris mot vilka vi tror gör det bästa (och snabbaste) jobbet. Och såklart om vi över huvud taget har råd. 

---

Ledig vecka betyder också möjlighet att följa OS ganska bra. Dock kräver ju Felix och Filippa en hel del uppmärksamhet så det är ändå på en hälsosam nivå. Men imorgon kl 9:00 spelar Tre Kronor kvartsfinal och då gäller det att på något sätt hålla dem sysselsatta med annat. Filippa är ganska lätt. Men Felix. Blir hockey för honom. 


Tävling

"Jag vann och du förlorade, pappa".
Den meningen är just nu väldigt vanlig i vårt hem. För Filippa går det mesta ut på att tävla och att vinna. Allt från i att äta mat till att hinna först till toaletten. Jag antar att det är en ganska normal utveckling. Speciellt i och med allt som händer på förskolan. Hon tävlar lika ofta mot mig som mot Felix (som gärna hänger på i löpgrenarna även om han är chanslös). Har försökt flika in lite försiktigt att det inte alltid bara är vinst eller förlust som gäller. Även den som kommer tvåa och trea kan få pris. Det har inte riktigt sjunkit in ännu. 

Här tävlas det i att skotta snö (Felix kan knappt gå och har ingen spade).

Liten paus i renoveringen har det blivit. Det akuta skedet är förbi, så att säga. Bara lite småfix de senaste veckorna som att ta bort element i hallen (där det senare ska bli golvvärme) och måla lite. Nästa stora steg kan bli att beställa renovering på toaletten på entréplan. Förhoppningsvis kan vi ta ett förmånligt lån och få det avklarat så snart som möjligt om allt går som det ska.

Huset känns fortfarande som ett riktigt bra köp. Vi trivs väldigt bra. Kanske framför allt med ytorna och förvaringen. När vi skrev på kändes det lite stort (130+80 m2) men nu känns det perfekt. 

Tävlings-Filippa utanför sitt rum 


Nästa rum

Efter Felix rum stod gästrummet på tur. Vi fortsätter på temat vitt såklart. En märkligt sunkig gul färg prydde vävtapeten på väggarna. Som lök på laxen satt det en härlig 90-talsbård runt hela rummet. Enkel match att riva bort. Men sen blev det problem när jag målade över den lövtunna hinna av tapet som blev kvar. Det reste sig direkt. Lärdom tagen och det var bara att fukta på och skrapa bort allt. En dryg timmes extra jobb. 

Rummet innan. Den förbannade bården. Folköl, jordnötter och radiosporten gör dock den där timmens extrajobb ganska trevlig. 

Skillnad efter första strykningen.

Taket lät vi vara tills vidare. Brunt över vitt i ett (tror vi) misslyckat försök att lasera. Blev bättre helhet när väggarna blev klara. De bruna golvlisterna blev i alla fall vita. 


Rummet färdigt och redo för de vänner som hälsade på i helgen. Hemnes bäddsoffa från Ikea passade fint in.



Parallellt med fixet av rummet så har pappa hjälpt till med att sätta in en dörr in till toaletten i källaren vid bastun. Innan var det bara ett valv och ska man bo många människor i huset samt ha gäster på våningen med jämna mellanrum kan det ju vara bra med en dörr till en toalett, så att säga. Som tur var fanns det en dörr över och dörrkarmar till köket som var överflödiga. Så det hela flyttades ner i källaren och det mödosamt ditlimmade valvet fick ryka. Pappa gör sådant här med vänsterarmen och ögonen förbundna så det är bara att försöka vara med så mkt som möjligt och lära sig. Ovärderlig kunskap som man inte ska ta för givet. 

Dörrkarmarmen vid köket åker bort (med hjälp av Filippa). 


Och flyttas ner. I förgrunden syns ett likadant valv som satt där dörren nu sitter. 


Färdigt, sånär som på lite målning.

---

Utanför husbubblan flyter livet på. Barnen trivs jättebra på förskolan. Verkligen över förväntan. Och igår gjorde Bettina sin första dag på Sörmlands Sparbank. Ett jobb som dök upp av en slump och erbjöds henne efter ett par intervjuer. Meningen var art hon skulle plugga på heltid i 2,5 år till men det här var precis ett sådant jobb som hon strävar efter så chansen var för bra för att inte ta den. Plugget blir nu tills vidare på halvfart under kvällar. 
Otroligt att båda nu fått jobb som vi trivs med och att barnen har det så bra. Nästan för bra för att vara sant. Bara att njuta av livet när man är mitt i det. Fånga dagen, helt enkelt. 


Filippa fick en ny vinterjacka i helgen. Fynd på Factory outlet.


Pappan fyndade en skjorta.

Pappa sågar toalettdörr på sitt jobb. 


Promenad till pulkabacken igår. 





Renovering och inskolning

Vi har en lista. Inte så värst lång. Men den innehåller de fem-sex delar av huset som vi tycker är i behov av renovering. Vi har precis betat av de två simplaste. Målning/tapetsering av barnens rum. De två rummens tapeter kändes inte alls moderna på den här sidan 90-talet. I fredags blev Felix rum färdigt efter två dagars jobb. Så enkelt det är när man väl är inne i det. Även för en nybörjare som jag. För första gången tapetserade jag själv (under supervision av Tobbe, amatörtapetserarens mästare). Resultatet blev över förväntan, speciellt med tanke på att jag målade rakt över den gamla tapeten. 

Före

Före 


Efter

Efter


Typ färdigt 



Nästa punkt på listan är målning av gästrum och gillestuga. Hejdå furu. Hej vitt. 

--- 

Idag började vi skola in barnen på deras nya förskola. Gick över förväntan och Filippa verkar redan ha hittat kompisar. Som väntat är det ju Felix som kommer få ta den största smällen när han på måndag ska skiljas från sin favorit Bettina. Tårar kommer rinna. 







Comeback

Det har kommit till min kännedom att denna blogg är efterfrågad av människor i min närhet, trots att vi numer träffas var och varannan dag. 
Kanske finns det också någon på annat håll som fortfarande vill läsa och se vad vi har för oss i vårt nya liv. 
Så visst, jag är inte omöjlig. Jag är ju trots allt journalist. Numera ju också skrivande sådan. Någonstans måste jag ju göra av mina funderingar, och de bilder som inte hamnar på Instagram. 

Men det kanske inte blir med samma frekvens som förut. Två-tre inlägg i månaden känns som en rimlig målsättning. Vi får se hur det blir. 

Så. Vad har hänt sen sist? En hel del naturligtvis. Flytt, jobb, flytt igen, mera jobb, jul, jobb och sen nyår. De båda helgerna var vi bortresta så det har verkligen blivit sparsamt med tid för mig i det nya hemmet eftersom jag jobbar 12-timmarspass och är borta en betydande del av dygnet i och med pendlingen också. Och då Bettina har haft fullt upp med barn och plugg här hemma så har det inte blivit jättemycket gjort i form av möblering och renovering. Eller ja, med tanke på förutsättningarna så känns det som en hel del har blivit gjort. Filippas rum gjordes i ordning direkt. Felix rum håller vi på med i skrivande stund. Målning.  
och tapetsering i båda. Sen är det ju gardiner, tavlor, prydnader och annat som ska hittas/köpas för att sen få en plats i det nya hemmet. 

Det tar tid såklart. Och kostar pengar. Men vi känner oavsett att det verkligen har blivit "hemma" snabbt. Det är redan vårt hus på något vis. En fantastisk känsla. Även barnen verkar ha tagit huset till sig. Filippa gillar verkligen sitt nya rum och kan gå in där, stänga om sig och leka själv långa stunder. Viktigt för henne att kunna känna den tryggheten. Förhoppningsvis får även Felix samma känsla för sitt rum när det är klart och han blir något halvår äldre. 

Min personliga favorit såhär långt är nog kakelugnen. Var skeptisk först till den men när man märker effekten av den och att det ändå är bra mysfaktor på den så har den snabbt blivit en central del av hemmet. Nu väntar jag bara på lite riktig kyla så den får göra nytta på riktigt. 

Och så mitt i allt detta så har jag ju börjat på ett nytt jobb i en ny stad med nya människor. Den korta recensionen av allt det lyder: Jag trivs väldigt bra och det känns som jag gjorde 100% rätt i att byta jobb. Den långa versionen får det bli någon annan gång. Klockan närmar sig midnatt och Felix ska upp om cirka sex timmar. 

Några bilder från den senaste månaden hinner jag med.

Taget den 13 december. Första kvällen i huset. 


Den ägnades åt renovering av Filippas rum. 


Jobb också. Här sändning av webb-tv-programmet Studio Alarm. 


Sen drog vi till Sälen och firade jul. Filippa provade på skidor. Positivt resultat. 


Nyår i Varberg. Våra bästa grannar från Gävle har byggt hus där och där firade vi in 2014. Barnen höll låda dagarna långa såklart. 


I väntan på badkar så får duschen räcka för badfantasterna själva. Men har gått bra hittills. 


Utsikt i skrivande stund. Kaminen värms upp så att huset har lite skön värme till morgonen. 


Nedräkning

Sex dagar kvar tills vi får nycklarna. Sju dagar kvar tills vi sover vår första natt i nya huset. 
Vi har nu lämnat Gävle bakom oss och befinner oss i ingenmansland. Eller i alla fall hos svärföräldrarna i Valla. Inget dåligt med det, tvärtom så har vi det väldigt bra här och får maten lagad och kläderna tvättade. 
Men längtan efter att landa någonstans är stark nu. Inte minst hos Filippa som flera gånger i veckan sagt att hon "vill åka hem". För henne är det ju som vilket annat besök här som helst. Hon behöver ett hus och ett rum där hon känner sig hemma. Tur att det närmar sig.

---

Mitt i flyttröran har jag ju också börjat mitt nya jobb på Södermanlands Nyheter i Nyköping. Har hunnit med fyra introduktionsdagar och till stor del hunnit sätta mig in system och rutiner. Men mycket återstår givetvis. Allt känns
I alla fall mycket bra. Till och med pendlingen på ganska exakt en timme känns bra. 

Sändning av Studio Alarm i tisdags. Ett slags lokalt Efterlyst. 


Hjärtat av redaktionen där jag till stor del kommer att tillbringa mina arbetspass. 

---

Nedräkning ja. 
Den här flytten blir nog också början till slutet för denna blogg. 

Den kom till 2008 när vi bodde i Uppsala och sedan dess har jag uppdaterat den flera gånger i månaden utan undantag. Syftet med den var att på ett smidigt sätt uppdatera våra föräldrar och de närmaste på vad som händer i våra liv. Kanske framför allt efter det att barnen kommit. 

Men nu när vi flyttar hem känns det som att bloggen spelat ut sin roll. En annan bidragande orsak stavas Instagram. 2008 fanns det inget som var i närheten av något sådant. 

Några fler inlägg blir det nog. Men efter inflytt i huset lär de bli ytterst lätträknade. Då börjar en ny del av livet. 


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0