Falu gruva
Det här inlägget skulle ha skrivits i lördags. Men Blogg-appen har strulat och stängt av sig själv i flera dagar. Frustrerande.
Lördagens inlägg skulle ha handlat om fredagens besök i Falu gruva tillsammans med jobbarkompisarna. Och eftersom jag har ett par rätt fräcka bilder att visa så får även detta inlägg handla om besöket i gruvan.
Jag gillar gruvor. Jag gillar historia. Och eftersom Falu gruva är ett världsarv och världens äldsta gruva så passade mig det hör besöket mig som handen i handsken.
Vi fick gå ner i de äldsta säkrade delarna av gruvan. Som djupast ner till 67 meters djup. Låter kanske inte så mycket men när man letar sig ner i de trånga mörka gångarna som gröptes ur för hand utan dynamit på 1700 och 1800-talen så blir man häpen. Vilket jobb och vilka uppoffringar som gjordes under 12-timmarspassen i närmast kompakt mörker. Med tanke på att de äldre delarna av gruvan som vi gick i kan liknas med en schweizerost så är det imponerande att de har kunnat gjort om det till ett turistmål. Väldigt värt ett besök!
Längst ner när man hade börjat bli lite hungrig hade det dukats upp Falu rågrut, falukorv och öl. Då började vi inte grina direkt.
---
Övriga nyheter i korthet:
- Filippas hand funkar finfint utan gipset. Verkar ha läkt som det skulle. Skönt!
- Felix första tand verkar vara på väg. Kände den idag när han snuttade på mitt finger. Förklarar dreglet de senaste dagarna och den roliga natten inatt. Tanden kommer längst fram i nedre käken och den kommer fyra månader tidigare än Filippas första.
---
Bilder:
