Förlåt
Ett kort ord. Men väldigt svårt att uttala tydligen.
Ibland får Filippa för sig att slå till någon av oss. Det kan komma ut ingenting eller när vi sagt ifrån om någonting. Då gäller det att markera och få henne att förstå att där går gränsen. Sen är det ju ett litet ord som ska uttalas också. Filippa kan numera någorlunda härma de flesta av våra vardagliga ord (tro mig). Men "förlåt" har jag inte hört henne säga hittills. Och det är som om hon vet att det är ett känsligt ord. Något skamset (och så bör det väl vara också). Hon vägrar. Men det är som med mycket annat hon lär sig. Det gäller att plantera det, sen tjata, tjata och tjata. Och så en vacker dag så sitter det där.
Återstår att se när det första äkta förlåtet kommer.
Ett par bilder:
I torsdags var vi på bibblan och lånade lite böcker. Bland annat om att få syskon. Bilden är från i fredags kväll när Filippa läste dem lite.
Från idag på badhuset. Filippa skötte sig exemplariskt i omklädningsrummet och studerade fascinerat alla människor omkring oss. Mysigt med badhusbesök.
