Kom igen nu






Jag kräver inte mycket.

Eller ska det vara för mycket begärt av välbetalda idrottmän att ge sitt allra yttersta?

Ikväll måste de med fetast lönekuvert jobba hårdast och resten följa efter.

Inte för sig själva. Inte för sin lika välbetalde tränare.

Utan för klubbmärket på magen.

Och för oss på läktaren och i sofforna som aldrig slutar hoppas.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0