Tack
Nu är Filippa döpt.
Ska jag vara ärlig så vet jag inte exakt vad det innebär i religiös mening. Hela den där kyrkliga biten är inte och har aldrig varit min kopp té. Men i mångt och mycket pysslar kyrkan med väldigt bra saker riktade till barn så det känns helt rätt att hon är med i leken från och med nu. Sen får hon välja själv om 15 år om det är något att satsa vidare på.
Ceremonin blev jättelyckad med en rutinerad präst som rodde del hela i hamn med ackuratess. Underbart fin sång från systrarna Börjesson lyfte allt till en jätefin och personlig nivå. Det var omöjligt att hålla tårarna borta när de sjöng "Välkommen hem" och tittade på Filippa och Filippa tittade tillbaka.
Jag och gudfar Viktor läste varsitt kort stycke inför 'publiken'. Hade inte repat speciellt mycket men man fick ha fusklapp så det gick förhållandevis smärtfritt. Vigge kunde sin i princip utan till men var trots det nervösare än jag någonsin sett honom. Fem plus!
Den största oron på förhand var huruvuda alla 85 gäster skulle få plats i fikalokalen efteråt. Men det gick utan problem och jag tror i alla fall att alla gick därifrån nöjda efter bullar, kaffe, tårta, saft, kakor m.m.
Alla fina presenter är svårt att tacka nog för. Äh...TACK!
Och tack till alla i familjen och vänner som hjälpte till innan, under och efter med möblering, diverse transporter, dukning och städning. Ovärdeligt!
Den här bilden får symbolisera all hjälp:
Moster Helén specialviker glatt 85 servetter på en halvtimme.
---
Min arbetsplats igår:
Gjorde en liten reportageresa till Siljans strand. Intervjuade Mora's Alex Hilmersson och Leksand's Jesper Ollas. Båda affischpojkar inför det kommande 'Slaget om Siljan'. En utomhusmatch som spelas inför 15-20 tusen åskådare den 26 februari.
På förhand närmast tjatade jag mig till att få göra intervjun med Ollas i omklädningsrummet. Intervjuer av den här typen görs normalt på läktaren eller i någon trälig korridor. Nu ville jag ha bakom kulisserna-känsla och fick det. Tillbringade ungefär en timme där inne, gjorde intervjuen och försökte fånga så mycket snack som det bara gick. Hur mycket de nu pratar sitt riktiga tugg när det springer runt en ivrig journalist med kamera i högsta hugg.
Bra material blev det i alla fall i både LIF's och Mora's omklädningsrum. Nu ska det bara sållas ut knappt två gånger två minuter av cirka 40 minuters material.
För övrigt är det 300 kronor i omedelbar böter för den som råkar kliva på klubbmärket på golvet. Det gäller tydligen även journalister. Jag var nära ett par gånger men klev undan i sista stund.
---
20,4 minusgrader imorse när jag for till jobbet imorse 03:45.
Tur att jag för en gångs skull körde bil. Vår lilla pärla är på service och jag åkte och lämnade in den direkt efter jobbet. Det är dyrt att ha en dyr bil. Men det känns värt det varje gång jag sätter mig bakom ratten.
Innan hemfärd i fredags. Nu är den ännu skitigare.
Ska jag vara ärlig så vet jag inte exakt vad det innebär i religiös mening. Hela den där kyrkliga biten är inte och har aldrig varit min kopp té. Men i mångt och mycket pysslar kyrkan med väldigt bra saker riktade till barn så det känns helt rätt att hon är med i leken från och med nu. Sen får hon välja själv om 15 år om det är något att satsa vidare på.
Ceremonin blev jättelyckad med en rutinerad präst som rodde del hela i hamn med ackuratess. Underbart fin sång från systrarna Börjesson lyfte allt till en jätefin och personlig nivå. Det var omöjligt att hålla tårarna borta när de sjöng "Välkommen hem" och tittade på Filippa och Filippa tittade tillbaka.
Jag och gudfar Viktor läste varsitt kort stycke inför 'publiken'. Hade inte repat speciellt mycket men man fick ha fusklapp så det gick förhållandevis smärtfritt. Vigge kunde sin i princip utan till men var trots det nervösare än jag någonsin sett honom. Fem plus!
Den största oron på förhand var huruvuda alla 85 gäster skulle få plats i fikalokalen efteråt. Men det gick utan problem och jag tror i alla fall att alla gick därifrån nöjda efter bullar, kaffe, tårta, saft, kakor m.m.
Alla fina presenter är svårt att tacka nog för. Äh...TACK!
Och tack till alla i familjen och vänner som hjälpte till innan, under och efter med möblering, diverse transporter, dukning och städning. Ovärdeligt!
Den här bilden får symbolisera all hjälp:
Moster Helén specialviker glatt 85 servetter på en halvtimme.
---
Min arbetsplats igår:
Gjorde en liten reportageresa till Siljans strand. Intervjuade Mora's Alex Hilmersson och Leksand's Jesper Ollas. Båda affischpojkar inför det kommande 'Slaget om Siljan'. En utomhusmatch som spelas inför 15-20 tusen åskådare den 26 februari.
På förhand närmast tjatade jag mig till att få göra intervjun med Ollas i omklädningsrummet. Intervjuer av den här typen görs normalt på läktaren eller i någon trälig korridor. Nu ville jag ha bakom kulisserna-känsla och fick det. Tillbringade ungefär en timme där inne, gjorde intervjuen och försökte fånga så mycket snack som det bara gick. Hur mycket de nu pratar sitt riktiga tugg när det springer runt en ivrig journalist med kamera i högsta hugg.
Bra material blev det i alla fall i både LIF's och Mora's omklädningsrum. Nu ska det bara sållas ut knappt två gånger två minuter av cirka 40 minuters material.
För övrigt är det 300 kronor i omedelbar böter för den som råkar kliva på klubbmärket på golvet. Det gäller tydligen även journalister. Jag var nära ett par gånger men klev undan i sista stund.
---
20,4 minusgrader imorse när jag for till jobbet imorse 03:45.
Tur att jag för en gångs skull körde bil. Vår lilla pärla är på service och jag åkte och lämnade in den direkt efter jobbet. Det är dyrt att ha en dyr bil. Men det känns värt det varje gång jag sätter mig bakom ratten.
Innan hemfärd i fredags. Nu är den ännu skitigare.
Kommentarer
Trackback
