En kompis från förr...
Löjtnant Ärlig.
Åkte till Gysinge idag för att ta telegrambilder på en stor militärövning som pågår där fram till imorgon. Guidades runt ett tag av en major och fick väldigt bra bilder, bland annat från stormningen av ett "bostadshus" som tagits i besittning av "rebeller".
Precis när jag är klar får jag syn hör jag en mycket bekant röst.
"Det kan väl inte...", tänkte jag.
Men det kunde det. Där stod Löjtnant Peter Ärlig. Befälet som skrek på oss i PBV 401-skolan varje dag i tio månader. Han är en riktigt sköning men kunde också vara riktigt jobbig. Kvällstjänst till 23-tiden var ju inte helt ovanligt när han jobbade.
Minns speciellt en gång i garaget när jag glömt mekaroverallen på luckan.
Jag erkände skamset misstaget för Ärlig och han tittade besviket på mig, suckade och sa:
- Du är en klant, Persson.
- Ja löjtnant, jag..
- Säg efter mig: Jag är en klant, sa han sen.
- Jag är en klant, sa jag.
Sen fick jag springa den knappa halvmilen upp till kasernen och tillbaka för att hämta overallen.
Kommentarer
Trackback
