Hemma igen
Julhelgens turnerande är till ända och mellandagarna är här. Otroligt lugnt på jobbet men inte i stans butiker. Var ute en sväng igår eftermiddag för att klippa mig och kika lite i skyltfönster.
Herrejesus i himmelen. Vilket kaos. Krejsy.
Jag är smått allergisk mot butikskaos och klarade tio minuter inne på Carlings och en session hos frisören. Sen traskade jag med tunnelseende hemåt i snöyran. Dock mycket nöjd med kort hår och en tröja från Vailent för halva priset.
---
Julturné var ordet. Sammanfattar i några bilder:
091219 kl. 09:59: Svarta Pärlan nytvättad och fullastad. Vansbro nästa. 
091219 kl. 12:30: Där mötte vi familjerna vi klasska Flottaren. 
091220 kl. 13:15: På plats i backen. -20 grader gjorde åkpassen korta. 
091220 kl. 13:18: Men vackert var det. 
091223 kl. 22:47: Skidsuccén följdes upp med ett veritabelt Bingolottofiasko. Noll (0) vinster på fem-sex lotter. Här ser vi Bettina deppa.
091224 kl. 19:02: Tur att julbordet gick hem. Småsyskon jublar över revbenssjällett som vi åkte fyra mil för på julaftons morgon. 
091225 kl. 14:31: Julturnéns nästa anhalt, Valla. Eftermiddagsfika och julklappar hos svärföräldrarna. 
091226 kl. 01:34: Silverpilen utanför Harrys. Fotografen skulle inte, med facit i hand, ha beställt en fyra Bowmore kl. 01:15.
Därefter avverkades Ekskogen och Flen på annandagen innan turnén i söndags var tillbaka i Gävle. Nu återstår bara ett otal timmar tvätt och uppackning.
---
Han behövde inte frysa så länge, Bocken. Det hettade till redan natten till den 23:e. Tre dygn före mitt tips.
Nedmontering av skelettet på måndagen.
---
Kung Bore har gjort ett bra jobb med Gävle när vi varit borta.
Vi snackar närmare halvmetern nu altså. Mysigt mysigt. 
Nygatan kantas av feta snövallar.
---
Nu ska det hängas lite tvätt innan gamla hederliga Halo väntar. Vilket spel!
En klassiker...
Minus fjorton
Inte bara snön kom.
Kylan har lagt sig över stan och vägra släppa greppet. - 14 har väl varit standard de senaste nätterna och runt -10 på dagarna. Bara att gilla läget.
Här en som verkligen får gilla läget.
Men kanske hettar det till runt benen på bocken snart?
Jag tror precis som i fjol på juldagsnatten.
---
Förkrossande 8-3 för Leksand i seriefinalen mot Växjö. Trots alla skador verkar Strumpan få laget att fungera och det är verkligen glädjande.
Bara att tacka Brynäs och ta emot Hermansson. Kanske inte frälsaren som kommer att avgjöra borta mot SSK i sista kvalseriematchen men ändå en ruskigt viktig kugge i maskineriet. Tre baljor av honom mot Växjö gör ju inte saken sämre.
---
Nu väntar några dagar i Hundfjället tillsammans med familjen. Ska bli väldigt skönt att åka bort och koppla av. På juldagsmorgonen åker vi söderut för firande med Bettinas familj och släkt. Svarta Pärlan får bekänna färg med andra ord. Tvättade henne idag. Som ny.
Så för att vi ska överleva dessa dagar på resande fot ställde vi till med bak.
Eller rättare sagt var det mest Bettina som ställde till. Jag höll mig mest vid köksbordet och drack kaffe eller på ICA Söder och köpte bullformar.
Baket syftar främst till att täcka de dagar i Sälen som nu hägrar.
- Du fikar ju hela tiden, säger Bettina i ett uttalande.
Jag kan knappast dementera detta påstående. 
Här ser vi en som kan baka bullar. 
En saffransbulle föds.
---
Nu tar bloggen julledigt.
Tillbaka i mellandagarna.
Snö
Och det snöar ännu i skrivande stund.
Uppskattningsvis tre decimeter har fallit på mindre än ett dygn.
Utsikt från balkongen nu på förmiddagen.
---
Vaknade inatt med ett svärd i halsen.
Ja det kändes i alla fall så. Halsontet återvände obarmhärtigt under de första timmarna efter midnatt. Strax efter tre vaknade jag och kunde därefter inte alls somna. Tog min bok, smög upp, kokade té och satte mig med morgonrock och halsduk i läshörnan i soffan. Och där satt jag fram tills att Bettina förvånat tittade ut genom sovrumsdörren vid halv åtta. Sen var det repris av nattens NHL (Toronto-Ottawa) och sen var det frukost och nu sitter jag här och funderar på om jag ska gå till jobbet eller inte.
---
Nästa konsert är mer eller mindre spikad.
Machine Head och Hatebreed den 30/1 på Fryshuset.
Längtar redan.
Äntligen vinst
IK Brynäs - IBK Runsten B 9 - 13
Vi dominerade matchen fram till början av tredje då vi precis som vanligt släpper in motståndaren.
Vid ställningen 8-11 och ca tio minuter kvar skadar sig A-lagsmålisen och det blir ett hastigt och mycket oväntat inhopp för mig. Helt ouppvärmd och småkrasslig rakt in i kassen. Blev bara ett insläppt samtidigt som vi tar tag i matchen igen.
Ett målvaktsbyte ger ofta effekt. Det får utespelarna att vakna till och bli mer taggade. Kan låta märkligt men det är idrottspsykologi 1.0.
Nu ligger vi sexa eller femma i tabellen. På lördag möter vi serieledande IBK Alba B. Upplagt för kamp. Men vi måste alla höja oss ett par snäpp om det ska finnas chans till poäng där.
---
-Jag känner mig lite vinglig just nu.
-Jag känner att jag inte riktigt kan gå rakt.
-Det känns lite som om jag är på en båt.
Allt sagt av Bettina inom loppet av en minut idag på förmiddagen efter en blöt julfest med jobbet igår.
---
För ett år sen:
Kommentarer överflödiga.
In Flames We Trust
Fullsmockat på Hovet igår. Typ 8 000 pers.
Inte en kotte till hade fått plats på läktarna eller på golvet. Totalt spelade fem band. De första, Maylene and the sons of disaster, var riktigt bra. Sen blev det sämre med nästa band som jag inte ens minns namnet på.
Sen kom Dead by April och körde stämningen i botten.
Det var, verkligen utan att överdriva, det absolut sämsta jag någonsin sett på en scen i likande sammanhang. Att de spelar som tredjeband är bara pinsamt. De såg ut som svartrockare och sjöng som fjollor. Innan spelningen hade jag bara hört deras Robinson-hit (och enda kända låt) var jag helt säker på att dom hade en tjej med i bandet. Men det hade dom inte. Även om det lät så. Brr.
De blev faktiskt utbuade. Folk visslade på läktarna och efter varje låt var det fler burop än applåder.
Tur då att Killswitch Engage sen klev in på scen och visade var skåpet skulle stå. Ett band som utanför norden egentligen är större än In Flames. Men de var verkligen ödmjuka och såg uppriktigt lyckliga och förvånade ut över det mottagande dom fick. En riktigt fin upplevelse. Och när dom avslutar med sin grymma cover av Dio's "Holy Diver" hoppar hela Hovet.
Redo för huvudakten.
När sen syntslingorna som inleder Cloud Connected startar står vi där två-tre meter framför scenen och är så sjukt laddade. Fullt ös. Spelningen flyter på otroligt bra. Det märks att In Flames av många kallas för världens bästa liveband. Höjdpunkterna är inledande Cloud Connected, fyrverkeriladdade Delight and Angers och Come Clarity när alla plockar upp mobilerna och Hovet ser ut som vintergatan.
Sen står de två sista låtarna i särklass. Då kommer nämligen bandets grundare Jesper Strömblad upp på scen efter nästan ett år på rehab för sitt alkoholmissbruk. Med en tröja som det står "Rehab is for quitters" på lyfter han sen med "Take this life" och avslutande "My sweet shadow" spelningen till en ny nivå. Han ser normalt för det mesta väldigt butter ut på scen. Men nu kan han inte hålla sigfrån att flina som ett barn på julafton genom de båda låtarna.
Minus då.
De förändrar inte setlisten någonting jämfört med spelningen i tyskland två kvällar innan. Kom igen grabbar. Åtminstone en unik låt på hemmaplan är väl inte för mycket begärt?
Bilder från kvällen:
Killswitch öser på. 
Vigge och undertecknad strax innan In Flames. 
Come Clarity. 
Publikhavet från läktaren vid vattenpaus. 
Nöjda besökare.
---
Jakten är över. Tog tuben in till Åhlens City igår för att en sista gång försöka hitta ett Trivial Pursiut. Och direkt innanför dörren på T-bane-plan hade dom ställt i ordning TP-hyllan åt mig. Succé!
TP Familjeutgåva, 699 riksdaler.
---
Hörde att det var direktsänd karaoke-final någonstans i närheten av Hovet. Va? Idol?
---
Helger såhär års innebär Vinterstudion i SVT och en klistrad Bettina. Fick bära in frukost till henne där i soffan. Gick inte att slita sig en sekund. 
Frukost på soffan.
---
Match ikväll.
Men sitter på bänken. Har varit förkyld i veckan och känner mig allt annat än hundraprocentig. Så en A-lagsmålvakt är inkallad och det finns goda chanser för vinst idag. Vi gör inte samma dåliga insats som sist. Det är omöjligt.
Den enes död...
I tisdags small det till.
Det nästan läskigt lugna nyhetsläge som präglat Gävle i flera månader fick en elchock när Ericsson exakt kl14 på eftermiddagen meddelade att de lägger ner hela sin verksamhet i Gävle. Bye bye till nästan 900 anställda plus cirka 300 inhyrda via bemanningsföretag. Gävles fjärde största arbetsgivare utraderad.
En hård spark mot en redan liggande arbetsmarknad.
Nästa år beräknas Gävleborg ha en arbetslöshet på 10,9%. Tio komma nio procent.
Vi i mediadrevet har dock haft fullt upp de senaste dagarna. Alla möjliga vinklar har behandlats och de sparkade har jagats utanför sitt jobb, på arbetsförmedlingen och i sina hem.
Allt för att få en kommentar.
Ibland känner man sig rätt ryggradslös när man, ett par timmar efter folk har fått reda på att dom fått sparken två veckor före jul, jagar dom med mikrofon och kamera för att få chock och uppgivenhet inspelad på band. Men det är vad nyhetschef och tittare vill ha. Bara att göra sitt jobb. 
Delar av Drevet på den extrainsatta presskonferensen på Ericsson i tisdags.
Notera det nästan överfulla fikabordet med såväl bullar som kaffe och mackor. In i det sista försöker företaget muta oss med godis så vi kanske inte tar till de där riktiga domedagsrubrikerna. Det fungerar sällan.
---
Super Mario Bros Wii är införskaffat efter kraftiga påtryckningar från Bettina-håll.
Först trodde jag inte att det skulle vara så kul.
Men det är faktiskt lika välgjort och fantastiskt beroendeframkallarna som föregångarna Super Mario Bros 1-3 till NES och Super Mario World till SNES.
Väl värt 500 riksdaler.
---
Det enda positiva med Ericsson-nedläggningen (förutom det grymma nyhetsläget) är att en del av de avvecklade arbetstillfällena istället går till Katrineholm. Den enes död...
---
En förkylning med snuva och halsont drabbade mig hastigt i onsdags. In i det sista tvekade jag att gå till jobbet igår men jag gick ändå. Jag har inte varit sjuk en enda dag på jobbet hittils och ville inte bryta den fina sviten för en liten förkylning. Hoppade i alla fall träning igår och känner mig faktiskt något bättre idag. Bara snuva, inget halsont.
Dock lär halsen i alla fall vara fördärvad innan den här dagen är slut.
In Flames och Killswitch Engage intar ikväll Hovet. Styr söderut strax efter lunch.
Möter upp med Vigge o co nån gång under eftermiddagen. Är galet laddad.
Tråkigt drag det kommer vara när Cloud Connected tickar igång...
Elden
Lasse W var i Gävle igår.
Givetvis var vi där och hälsade på. Tillsammans med över fyra tusen andra.
Jag räknade till fyra. Bettina till åtta. Det var inte första gången vi såg denna fantastiska musiker. Så det var ju inte direkt så man ramlade av stolen när inledande (ganska mediokra) "Järnvägsspår" drogs igång.
Men det tog sig. Han rev av några från nya plattan, några från förra.
Sen kom det riktigt fina godiset.
"Brustna hjärtans höst" fullkomligt dryper av vemod (precis som mycket annat av LW) och live växer den och träffar en rakt...i hjärtat. "Åt samma håll" och "Solen i ögonen" får igång publiken ordentligt. Men höjdpunkten är ändå "Elden" med bara piano (Johan Persson) och Lasse.
Obeskrivligt fint. 
Vi satt en bit ifrån.
Konsertens bottennapp var åsnan snett bakom oss på raden ovanför som först var full som ett as och förde oväsen och besvärade folk runtom. Efter två låtar var han tvungen att pissa och hela raden fick resa på sig först när han gick och sen när han kom tillbaka. Då somnade han. Sen vaknade han och spydde på golvet ungefär en halvmeter snett bakom mig. Bettina hämtade en ordningsvakt och sen var Åsnans konsert slut.
---
Norrsundets IF - IBK Runsten B 12 - 11
Jag gjorde en ganska bra match.
Tyvärr gjorde inte mina försvarsspelare det. Nog sagt om den matchen.
Nya tag till helgen.
---
Andra advent och julklappsverkstad hos oss.
Bettina är grym på att slå in. Jag fanns med som moraliskt stöd och lappskrivare.
Ett mycket bra lagarbete resulterade i en fin hög med klappar. 
Några klappar är kvar men de flesta är nu inköpta och inslagna. I ganska god tid va? 
Vår grymma adventsljusstake är lika grym i år. Tycker vi.
Rebellisk lunch
Inget fel med det i och för sig. Det är oftast ganska sjysst käk. Oftast.
Jag ser mig inte som kräsen.
Men när purjolöks- och palsternackshalten närmar sig 50% börjar jag tveka.
Därför slog jag idag till med en riktigt kollestroldrypande lunch efter jobbet.
Smörstekt potatis, stekt grillkorv och ett par ägg.
Fina firren det.
Men den förädiska paltkoman slog till direkt.
Jag var tvungen att lägga mig på sängen en halvtimme och pusta ut.
Inte van vid såna här blytunga måltider.
---
Imorgon är det en vecka till In Flames.
Det ska vi fira med en liten lista.
Bloggens tre bästa In Flames-konsert-minnen:
3. Hultsfred 2006.
In Flames headlinar och går på Hawaii strax innan midnatt den sista dagen. Stämningen är laddad. Kvällen innan har euforiska scener utspelats på samma plats när Ljunberg nickar in 1-0 mot Paraguay i slutminuterna. Jag kan lova att samma drag rådde när My Sweet Shadow avslutar giget, konfettin yr och fyrverkerierna mullrar över festivalområdet.
2. Gröna Lund 2008.
Den första metalkonserten på Grönan (om man inte räknar Hendrix som metal). Den senaste plattan är purfärsk och bandet är grymt laddat för en ny turné. Mitt i röjet en bit framför scenen står jag och kusin Vigge och vrålar euforiskt. Plötsligt dimper en trumpinne ner i mina händer. En halv sekund senare är det full kamp om det lilla trästycket som Danne Svensson just kastat ut. Jag håller i så hårt jag kan, Vigge knuffar undan de galna gamar som försöker sno den. Nu ligger den här hemma i bokhyllan.
1. Ullevi 2005.
The first cut is the deepest. Så är det alltid. Kicken när man för första gången på riktigt ser ett band man länge lyssnat på är obeskrivlig. "Det är verkligen dom i livs levande person som står några meter ifrån mig". Typ. Att dom dessutom verkligen fick igång Ullevi som förband till Iron Maiden drog inte ner intycket. Maiden-publik är känd för att mer eller mindre slakta förband med sin ignorans. Här var det istället stående ovationer.
Bubblare: Fryshuset 2006 (eller 2005?).
Första gången jag fick höra favoriten My Sweet Shadow live och det var såklart en höjdare. En kille får mitt i konserten gå upp och sjunga "Clay Man" (tror jag) och får sen en replica av Björn Gelottes gura. Själv fick jag nöja mig med ett plektrum från Gelotte. Inte fy skam i och för sig. Den kryptiska texten på baksidan förbryllar oss än idag: "We all love Victor".
På hockey med orkestern
"Den kände idrottdsstjärnan" (som vi fortfarande inte namnpublicerar) stod inför rätta, anklagad för våldtäkt. Satt med hela tiden och hörde alla vittnesmål. Inga roliga grejor. Den målsägande 18-åriga kvinnan började gråta och hennes kompisar med. Trovärdiga vittnesmål var det i alla fall. Min känsla är att han åker dit.
Två års fängelse (minst), skadestånd och utvisning i så fall.
Rätt åt honom.
---
I fredags åkte vi och hälsade på Bettinas syrra Helen som pluggar i Örebro.
Och som av en händelse spelade Leksand i stan den kvällen. Vi åkte till det vi trodde skulle vara en arena, men vi fick detta:
Islada modell 2009.
Det var det värsta jag sett på elitnivå (näst efter Gränbyhallen i Uppsala). Och som grädde på moset hade dom hyrt in en orkester (!) som spelade i pauserna och vid spelarpresentationen gjorde dom en liten trudelutt efter varje hemmaspelare. Såhär såg det ut:
Orkestern i första periodpausen.
Vi trodde länge att det hela var ett skämt men så var inte fallet. De var där på fullaste allvar. Tyckte mest synd om den lilla tjejen med rött hår. De avlägsnade sig tack och lov i den andra periodpausen då arrangören insåg att orkestern tog upp cirka en tredjedel av den fullknökade ståplatsläktaren.
Såhär såg det ut om man tittade åt andra hållet:
Skapligt bortafölje.
Två bekanta leksingar som hittat dit.
Syrrorna Johansson log ikapp på Maxi.
---
Leksand vann för övrigt matchen med 8-5 efter vissa bekymmer.
Ytterligare en vinst bärgades borta mot Bofors igår. Sex raka segrar nu.
Det börjar likna något.
