Tjugofyra år
Ja idag är det på pricken tjugofyra år sen en liten gosse vid namn Eric Robin Persson föddes på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Måste säga att det gått rätt fort.
Dagen har börjat på bästa möjliga sätt, dvs med en grattiskyss från älskling Bettina. Fick sen två presenter som svärmor och svärfar skickat med hit till Uppsala (på något sätt jag ännu inte listat ut). Ett vinglas i Lasse Åberg-serien som jag samlar på i ena paketet och "Rymmaren", en ny bok av Tomas Bodström i det andra. Kanonpresenter! Tusen tack!
Har redan fått en jättefin present av Bettina, en tavla från IKEA föreställande Flat Iron Building i New York. En sjukt stor tavla som ska sitta över soffan i vårt nya place i Gävle.
På lördag blir det ett litet kalas hemma i Katrineholm med Mamma och Pappa och allihopa.
På tal om födelsedagar, det är ju faktiskt så (även om det låter sjukt klyschigt) att man bryr sig mindre och mindre om presenter och sånt. Så länge man får må bra och träffa nära och kära som också mår bra så spelar inget annat någon som helst roll. Så känner i alla fall jag numera.
---
Den 24/8 släpper Slipknot sin nya platta och den 12/9 släpper Metallica sin nya: "Death magnetic". Och att döma av de smakprov man hört från den sistnämnda så väntar något alldeles i hästväg. Hursomhelst, september blir en riktig lyssnarfest.
---
Christian Kjellvander gjorde mig sällskap från CD-spelaren igår kväll på vägen hem från jobbet. Minns inte i vilken låt det var men det var en textrad som bara fastnade. Fritt översatt till svenska:
"Du har inte levt förrän någon du älskar dör.."
Ruskigt deppig rad men förmodligen jävligt sann.
---
Nu ska resten av födelsedagen firas med jobb. Kvällspass på TV4 GävleDalarna. Slutar kvart i elva. Som tur är har Bettina efter mitt önskemål kämpat och gjort en kanonfin smörgåstårta som jag kan trösta mig med. 
Smörgåstårtan
Älskling och jag
