Nu börjar det
En månad till flytt.
Första kartongen. Filmer och mer filmer.
Traven som kommer att växa.
Gänget på Delfinen
Slocknad brorsa vid hemkomst.
I alla fall till det första lasset. Det går den 30 november till familj och vänner. Det anda går den 13-14 december då vi får tillgång till huset.
När jag idag vek ihop de första flyttkartongerna önskade jag mig fram till den 15 december då alla våra saker är på plats i vårt nya hem. Den tid som nu väntar är ingen höjdare. Över en månad med alla våra tillhörigheter i kartonger och väskor.
Men det känns ändå positivt att komma igång med det hela. Det är ju trots allt till något positivt vi flyttar. Det hade nog varit sju resor värre om vi av något anledning tvingats att flytta. Nu är det något vi ser fram emot.
Vi har så smått börjat prata med Filippa om flytten. Hon har såhär långt förstått att vi ska flytta till ett annat hus. Och hon har gjort klart för oss att vi andra också får bo i "hennes" hus. Det tackar vi för.
Däremot tror jag inte hon förstått att hon ska flytta så långt bort och att hon aldrig mer kommer att träffa många av sina vänner här på gatan och på förskolan.
Inte lätt för någon som inte ens fyllt tre år att greppa något sådant.
---
Bettina var ledig från skolarbete idag och vi ägnade förmiddagen åt lite packning innan vi hämtade Filippa från förskolan kl 14 och åkte vidare till Leklandet Delfinen som hon gillar så mycket. Även Felix höll igång bra. Så det var på nytt ett par trötta men nöjda kottar som slocknade strax efter sju ikväll.
Slocknad brorsa vid hemkomst.
Luciaflytt
Nu har vi äntligen fått ett definitivt datum för inflytt i vårt nya hus. Tidigare var det sagt måndag 16 december men en inflytt några dagar tidigare passar mycket bättre med mitt schema och i förrgår ringde säljaren av huset och sa att det gick att lösa några dagar tidigare. Skönt över huvud taget att komma in några dagar tidigare. Dels för att vi är inneboende hos föräldrar från den sista november och dels för att det blir skönt att komma i någorlunda ordning innan jul och nyår då vi kommer att vara på resande fot en del.
Lite bollträning härom dagen. Ser fram emot många svettiga landhockeymatcher på gatan om ett par år.
Känns ändå lite märkligt att vi bara har en månad kvar av vår tid i Gävle. Det är ändå några år vi bott här och vi har hunnit lära känna stan väl. Och inte minst hunnit skaffa flera goda vänner som vi nu måste säga hejdå till. Både fredag och lördag hade vi vänner på besök. Men mycket av pratet handlade om hur de snart ska komma och hälsa på oss i nya huset. Så det är inte hejdå utan mer som på återseende. Tur att vi har gott om plats för gäster i huset.
---
Felix har dragit på sig ännu en förkylning och nätterna är instabila. Uppstigning mellan 5 och 6 är standard sedan tidigare. Förkylningen och vintertid gör det inte bättre. Så det är till att gå till sängs tidigt. Blir kl 22 idag med lite läsning. Hannes Råstams bok om fallet Thomas Quick är både lysande och skakande sådan.
Syskon
De där två små.
De som stjäl så mycket sömn och pressar vårt tålamod över gränsen. Dagligen.
De som bits, skriker, bajsar, trotsar och kostar en halv förmögenhet i drift.
De ger det dubbla tillbaka i ett enda ögonblick:
Filippa hittade sitt hopprep imorse och Felix var inte sen att haka på. Underbar syn. Och som synes står han riktigt stabilt nu och tar en del steg. Men ännu ett tag kvar tills han går ordentligt.
---
Kanondag i övrigt. Vi for till Parkbadet i Sandviken på förmiddagen där Filippa, Fellx och grannen Greta hade riktigt skoj. Sen hemåt och byte till vinterdäck samtidigt som Bettina lekte med barnen och började packa den första flyttkartongen. Sen fixade jag ihop pannbiff och potatismos. En favorit blad både barn och sambos. Nu sover barnen gott. Det gjorde de även när vi kom hem från badhuset.
Filippa hos frisörn
Hon är snart tre år gammal, vår lilla Filippa. Men när hon satt vid middagsbordet ikväll kändes hon som det dubbla när hon konverserade med oss samtidigt som hon med stadig hand bjöd Felix på majs. Mycket hade det nog med att göra att hon för första gången har en frisyr. Klockan 10 på förmiddagen var tiden bokad och Bettina tog bussen ner på stan med Filippa. Tidigare har vi klippt henne själva men då mest luggen. Det andra har fått växa lite hur som.
---
---
Efter att ha njutit ett par dagar av att vårt hus är sålt och att vi kan släppa alla tankar på mäklare och visningar, har vi nu börjat planera flytten. Det blir den 30 november, min sista lediga helg innan nya jobbet börjar. Det enda som återstår efter det är att skriva på det sista och lämna över nycklarna på morgonen den 3 december.
Huset sålt
Idag föll en drös med stenar från våra axlar och ännu en bit i pusslet på plats. Efter ett helt gäng signaturer på fyra buntar papper på Fastighetsbyrån i Gävle är det klart med försäljningen av vårt radhus. En kvinna i 60-årsåldern hittade sitt drömboende på visningen i måndags, samtidigt som de andra inte var lika intresserade. Hon bjöd utgångspriset 1 250 000 och vi nappade direkt.
Allt klart på mindre än ett dygn och vi är jättenöjda. Dels med att allt gick så snabbt och dels med att vi gör en kvarts miljon i vinst. Pengar som vi nu kan använda till att finansiera köpet av vårt nya hus. Pengar som vi inte hade varit i närheten av utan fem år och två försäljningar på bostadsmarknaden.
Skönast är nog lättnaden för Bettina. Hon hade det jobbigt när försäljningen av förra lägenheten drog ut på tiden och hon hade det minst lika jobbigt nu. Har gjort ett superjobb med städningen och pysslet inför visningarna och i kontakten med mäklaren. Men knappt gått att prata med på en vecka. Så nu är vi alla i vår lilla familj glada att ha tillbaka vår riktiga mamma.
Men lite jobb återstår. Helt lugna blir vi när flytten är klar. Lasset går sista helgen i november. Men vi får tillträde till huset tidigast 13 december så det blir ett glapp där vi får förvara möbler och oss själva hos vänner och familj. Tur då att vi har underbara människor runt oss där hemma som inte tvekar att ställa upp.
Så ikväll har vi firat.
På det sättet som två trötta småbarnsföräldrar gör. Med lösgodis, alkoholfri cider och en hyrfilm.
Felix går
Härom dagen tog han sina första steg på egen hand. Rätt var det var i köket ställde han sig upp och tog två-tre steg in i min famn. Känslan av den upplevelsen är svår att beskriva. Nu är det nog ett tag kvar innan han går ordentligt. Men det är nu vägen dit börjar. Han har i ett par veckor övat flitigt med den slitna men väldigt bra gåvagnen från Micki. Minst två månader tidigare än Filippa har han förstått vad den ska användas till och han går fram och tillbaka i full fart mellan kök och vardagsrum. Flitigt påhejad av sin syster.
---
Jag kommer ihåg vilken lättnad det var i många lägen när Filippa lärde sig gå och stå. I många lägen när man är ute tex på stan eller i lekparken så går det inte att sätta ned ett barn och man blir enarmad. I bästa fall. Så nu blir det hårdträning de närmaste veckorna. Felix ska upp på fötter permanent så han kan jaga livet ur syrran och börja träna på bredsidorna.
---
Imorgon är det den första av två visningar av vårt hus. 16:30 slår mäklaren upp porten upp och vi hoppas såklart att många kommer. Men det är en öppen visning utan föranmälan så vi har ingen aning. Städning och pyssel har pågått hela dagen och fortsätter imorgon. Vi tror vi har läget under kontroll.
Villaägare
Bitarna börjar falla på plats. I fredags fick vi dit en av de viktigaste när vi var på Fastighetsbyrån i Katrineholm och skrev under köpekontraktet till vårt hus i villaområdet Laggarhult i Katrineholm. Det är samma hus som vi varit intresserat av ett tag och efter lite förhandlingar så blev priset 1 825 000. Sjuka pengar egentligen. För ett hus i Katrineholm. Men marknaden ser ut som den är och totalt sett kommer vi bo billigare än vad vi gör i radhuset i Gävle.
Huset har allt vi varit ute efter. Tre sovrum plus arbetsrum. Tvättstuga. Förvaring. Helt enkelt större utrymme för oss och barnen som ju blir större och kräver mer plats för varje dag som går. 130 + 80 (källare) kvadrat känns som ett steg i rätt riktning från dagens 107 kvadrat.
Huset är i fint skick och har renoverats i etapper sen bygget 1975. Ingen del av huset är i behov av akut fix. Men lite målning och tapetsering framförallt i barnens rum blir det direkt.
Vi fick en bra känsla direkt med huset och våra föräldrar samma sak. När pappa gav tummen upp efter att ha tittat på de sakerna som jag eller Bettina inte vet så mycket om så lade vi i onsdags eftermiddag det första budet. Redan på torsdagen var det klart och på fredagen skrev vi på. Snabba ryck, men vi var hela tiden över ens om att det här är ett hus för oss. Inte minst med tanke på att flera av våra vänner flyttat in i hus i närheten de senaste åren.
16 december flyttar vi in.
En av de återstående större bitarna i pusslet är att sälja vårt radhus. Först efter det kan vi slappna av ordentligt. På torsdag är första visningen och nästa måndag den andra. Svårt att ha någon aning om hur det kommer att gå. Bara det går fort är vi glada. Och till ett rimligt pris såklart.
---
På eftermiddagen behövde Bettina plugga så jag och barnen tog bussen ner på stan och gick sen hemåt via en av stans finaste lekparken på Alderholmen bredvid det nybyggda området Gävle Strand. Både priatskepp och gungor finns där. Helt i Filippas smak således.
Öppet hus
Källö förskola öppnade dörrarna idag på eftermiddagen och vi föräldrar fick vara med när barnen gick ut vid två. Lekar, målning och korv med bröd stod på programmet. Filippa trivs verkligen på förskolan och hon har byggt upp en bra relation med personalen och skaffat mänga vänner. Det känns såklart jobbigt att ta allt det ifrån henne i och med flytten. Det positiva är i alla fall att hon är så liten att hon kommer hinna hitta nya vänner innan skolan så småningom närmar sig. Hennes sista dag på Källö blir den 28 november. Hennes födelsedag.
Korv med bröd. Även till föräldrarna.
Ännu ett konstverk växer fram.
---
Felix gillar att krama om de vita kuddarna vi har i soffan.
---
Idag lades vårt hus ut på Hemnet.se och jag spikade upp en skylt utanför med "Till salu" på. Plötsligt kändes allt så definitivt. I och med skylten blev allt på riktigt.
---
Felix har efter ett par dåliga veckor kommit in i någorlunda bra sovrutiner igen (PEPPAR PEPPAR). Han vaknar oftast mellan sex och halv sju. I morse blev det kvart i sex. Mysigt att gå upp bara han och jag. Filippa sover nästan alltid till sju. I morse satt vi i soffan och kollade på slutet av Edmonton Oilers-Winnipeg Jets. Gött att NHL är igång igen.
