Robin Persson

Gårdagens spruta kunde ge vissa biverkningar. Efter två veckor sa de. Men vid elva igår kväll vaknade Filippa med 39,5 graders feber. Kan ju vara pga ngt annat men det skulle ju vara ett sammanträffande i så fall.

I alla fall har jag och Filippa varit hemma idag. Febern har hållit i sig med två toppar, en vid lunch och en nu vid läggdags. Ipren verkar funka.

Vi satt uppe i tre timmar inatt och strax efter två kunde jag få fyra timmars sömn. Alltid något.

Jobbar kväll imorgon så Bettina halvdagsvabbar. Kommer hem innan två när jag börjar.

Denna tisdag började med ett besök på BVC. 1,5-årskontroll för Filippa. Ganska vältajmad med tanke på att hon fyllde det igår. Först vägning och mätning (11,2 kg och 81 cm lång) och sen spruta.
Här kom jag in i bilden. Bettinas stora skräck är nålar. Så hon gick ut och jag höll fast Filippa när de stack henne i armen. Hon skrek, men mest tror jag för att jag höll fast henne. När jag släppte tystnade hon snabbt. Snart var hon glad igen och for runt bland alla spännande nya leksaker på BVC.
Hon ligger bra på kurvan och språk, tal och motorik verkade också bra, enligt läkaren.

Det vi märkt på slutet är framför allt hur mycket hon förstår. Även om det mesta av det hon säger är ofattbart så kan vi tala med henne om det mesta av det grundläggande. Klä på sig, äta mat, gå och lägga sig och gå och hämta olika saker.

---

Ikväll var det premiär. Årets första löprunda. I helgen köpte jag nya skor vilket gör mycket för motivationen. Dessutom lyckades jag värva en löparkompis i Björn som jag lärt känna via en av Bettinas mammakompisar.
Så i lagom tempo tog vi oss runt en slinga på en dryg halvmil.
Kändes som en lagom start och skönt att få igång kroppen efter två månaders dvala då innebandyn tog slut. Gäller att hålla i detta nu bara.

---

Bild från BVC i morse:

Idag small det till. Det blev sommar utan att det knappt ens varit vår. Fullt upp på jobbet såklart så det var svårt att njuta fullt ut.
Såg mest fram emot att komma hem och korka en pilsner i kvällssolen på nya altan. Men när vi kom hem, jag och Filippa så drog mörka moln in över stan. Och snart kom regnet. Så kan det gå.
Innan dess var vi på Bettinas jobb i nån timme och var med på Ticket-festen. En dag när de slår upp tält, bjuder på korv och lottar ut priser.
När Filippa blev trött vid 18 åkte vi hem. Bettina hängde med jobbargänget ut och åt. Själv blev jag bjuden på mat hos grannarna. Lyx!

---

Att vi ska ha en liten bebis till är annars såklart det man tänker mkt på just nu. Men det är inte alls som med Filippa, såklart. Att man går runt och oroar sig i princip dygnet runt. Med en 1-åring i farten hemma och på dagis har man oxå annat att koncentrera sig på. På gott och ont såklart. Men mest på gott tror jag.
Redan från första stunden den där lördagsmorgonen när Bettina kom stapplandes ner för trappen med ett graviditetstest i handen har Filippa funnits där som fokus nr 1. Direkt då i den stunden när jag skulle krama om Bettina började det. Filippa höll på att ramla ner från soffan och det blev bara en halv kram.
Men då visste vi. Vi skulle med största sannolikhet bli tvåbarnsföräldrar. En rätt stor grej. Det blir en rejäl omställning. Dubbelt upp liksom. Dubbelt så mkt att göra på hälften så lite tid. Påfrestande såklart.
Men det känns utan tvekan som vi har grunden att stå på för att klara det. En grund gjuten av kärlek och respekt till varandra.

---

Nu ligger jag på soffan, lyssnar på Christian Kjellvander och väntar på Bettina. Går nog snart till sängs. Inatt är det hockey. Rangers-Devils i Game 6. Rangers måste vinna för att överleva. Start 02:00.

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-2/530472/images/2012/pic_203852363.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-2/530472/images/2012/pic_203852393.jpg" class="image">

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-2/530472/images/2012/pic_203852404.jpg" class="image">

I slutet av november växer familjen Johansson/Persson. Filippa ska bli storasyster och vi ska bli föräldrar till ännu en underbar liten krabat. Det känns otroligt bra och fantastiskt på alla sätt.

Vi har länge pratat om ett syskon till Filippa. Det har väl egentligen bara varit en tidsfråga när det skulle bli till. Den 29 november är det preliminärt beräknat. Sen 28:e är ju Filippa född. Ett sammanträffande. Ingen planering bakom det kan vi lova.

Nu är det bara vecka 14 och mycket kan ännu hända. Det är vi mycket väl medvetna om. Det blir ännu en spännande och nervös resa mot hösten. Och det känns fantastiskt att Filippa är med på den.

Vår lilla familj ska bli lite större. En mäktigt känsla.

---

I söndags var det nypremiär för Skype. Detta grymma program som gjorde att jag och Bettina klarade ett år på varsin sida av Atlanten.
Men nu är det Filippa som är i huvudrollen. Vi ringde upp Farmor i ett videosamtal och Filippa började vinka direkt. Funkar jättebra med iPaden att ringa. Lär bli mer av det. Ju större Filippa blir, desto viktigare blir det att regelbundet prata med och se alla nära och kära där hemma.

Här är bilder tillhörande senaste inlägget. Detta skämt till app krånglar igen men bilduppladdningen.

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-2/530472/images/2012/pic_202902938.jpg" class="image">

Bonusledig dag idag. Känns som de haglar tätt nu helgdagarna som ger välbehövligt andrum i veckorna.

Filippa har verkligen kommit till rätta på förskolan nu. Hon blir glad redan när vi närmar oss ingången, spottar ut nappen och närmast tjutet av glädje. När vi kommit in hoppar hon rätt ner på golvet och springer iväg och leker. Än sålänge får man i alla fall vinkningar och kanske en slängkyss.
Men snart är väl även det borta och man ser bara en rygg och en blond liten kalufs studsa iväg.
Personalen är verkligen jättebra och det känns lite sorgligt att vi ska byta förskola till hösten. Men vi har inget val. Istället för en mil så får vi ett par hundra meter i avstånd. Bara att hoppas att det är lika trevlig och motiverad personal på det nya stället.

---

Igår var vi över till kära grannarna Pär och Therese och grillade. De har nyligen fått sin andra son, en liten Hugo, och det är märkligt vad man glömmer hur man ska handskas med en så liten. Helt stelt blir det i början men snart kommer det tillbaka någorlunda.

Vi körde lite knytis och de hade köpt lax. Första gången jag var med om att grilla lax men det gick toksmidigt i en typ av galler som man klämmer ihop med fiskbiten i.
Och vad sjukt gott det blev. Inte sista gången det grillas lax i detta kvarter. Thats for sure.

---

Filippa sin vana trogen vaknade 05:30 imorse. Ingen känsla alls för att mamma och pappa var lediga idag. Eller att pappa var uppe och kollade hockey mellan 02 och 04 inatt.

På förmiddagen var vi ute en sväng med Filippas nya favorit. Sin första cykel. En enkel trehjuling som ett par andra barn har på gatan och som Filippa blivit som galen av att se. Så 500 kr var helt okej för den tänkte vi. Hon kan inte trampa själv än så den praktiska skjuta-på-stången är en bra grej.

I eftermiddag bär det av till Fjärran höjder-badet. Äventyrsbad med något för alla åldrar. Jag, Filippa, Pär och Noel var där ett par ggr i vintras och Filippa älskar att åka den lillstora rutschbanan med mig.

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-2/530472/images/2012/pic_202902464.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-2/530472/images/2012/pic_202902512.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/cdn/8-2/530472/images/2012/pic_202902567.jpg" class="image">

Bloggade från tåget igår och fick inte med de bilder från mötesdagarna på TV4 som jag ville ha med. Gör ett nytt försök och skickar med en bonus på Filippa som just nu sitter klistrad framför Bolibompa.

Filippa är sjuk igen. Snuva och hosta har gjort de senaste två nätterna mer eller mindre sömnlösa. Och när vi nu båda jobbar är det bara att försöka dela så mycket vi kan på arbetet nattetid. Undertecknad är dock mest lättväckt så det brukar ändå vara jag som mycket yrvaken stapplar in i Filippas rum och sätter i nappen. Inatt vaknade hon lätt en gång i halvtimmen från 22-tiden fram till 06 då hon ville gå upp.

Nu har vi ändå varit, peppar peppar, rätt så förskonade från sjukdomar under de dryga två månader Filippa gått på förskolan. Totalt fyra Vab-dagar på mig och Bettina tillsammans är ändå ok.

Det var bara en tidsfråga.

Icke desto mindre är man ju halvdöd när man kliver upp och i en omgång till fram på eftermiddagen.

De senaste två dagarna har jag varit i Stockholm på fackligt möte. Riks-TV4 och Lokal-TV4 har ju slagits ihop i ett bolag (var två separata AB:n förut) och bildar nu Nyhetsbolaget AB. Det medför att de två fackliga organisationerna oxå ska föras samman. Det klubbades i mars men de här dagarna har varit den första fysiska träffen. Mycket ska diskuteras, bland annat hur vi stället oss till Nyhetsbolagets skambud till kollektivavtal. Bland annat sänkt OB-lön och borttagen arbetstidsförkortning.

Lär bli hårda förhandlingar innan det ska klubbas i september.

Ibland ser man saker som får en att stanna upp, tänka till, och bli väldigt glad och tacksam för det man har just nu, just idag.

En syster Tove i livet, till exempel. I februari krockade hon och hennes kompis på E4 utanför Gävle på väg hem från sin praktik utanför Bollnäs. De var inblandade i en seriekrock i snöoväder och blev påkörda minst ett par gånger efter att ha brakat in i vajerräcket.

Idag var jag och hämtade deras sista grejer som blev kvar i bilen på Volvos skrotgård i Gävle. För bilen blev bara skrot och efter att ha sett den är jag väldigt glad att de klarade sig med några stygn och skrubbsår.
I en mindre/äldre bil hade det gått värre. Usch.

När hon nu tar hon studenten om en månad finns det mer än den att fira. Livet och hälsan, till exempel.

Bilder på bilen och solstrålen Filippa som med stor aptit slevade i sig mammas lasagne till middag.

Bloggar ju nästan uteslutande via telefonen numera.
Det är smidigare och bekvämare. Men det för också med sig två huvudsakliga nackdelar. Den ena är att layouten blir kass. Blilderna hamnar lite huller om buller. Den andra är att det blir väldigt få bilder från vår eminenta systemkamera. Tänkte kompensera lite här och lägga ut ett gäng bilder från förra helgen och veckan.


Filippa hjälper farfar med altanbygge förra fredagen.


"Kom in nu då farfar.."


Staket


Eva och Therese kommer.


Grannarnas drygt veckogamla lille Hugo fascinerar Filippa.





Mininäsa


TAndborstning i tisdags.


Noga


Glad vid matbordet i onsdags. Lätt skrubbad näsa.


Första majpromenad med favoritvagnen.



---

Nu väntar snart ett tåg som tar mig till Stockholm. Blir där till söndag morgon. Ska träffa kompisar från Kalmar-åren och spela racketturnering. Tennis, squash, pingis, osv. Bäst sammanlagt blir Mr Racketlon 2012. Blir väl en och annan pilsner också kan tänkas.

Blir jobbigt att vara ifrån mina tjejer i två dagar. Tur att svärmor rycker in och kommer upp hit för att passa Filippa när Bettina jobbar. Då får de lite sällskap också. Och Bettina lite avlastning.

Filippa ville fira sin namnsdag hela dagen. Strax före 05:00 vaknade hon av en full kissblöja och somnade inte om efter en torr blöja.

Det känns av nu när ögonlocken redan innan 22 har blysänke.

Att ha småbarn och jobba heltid är ingen barnlek. Kräver sina 7-8 timmars sömn. Igår blev det knappt 5. Var vaken länge och kollade på dokumentären på SVT om F1-legenden Ayrton Senna. Ruskigt bra gjord och konflikten mellan Prost och Senna riktigt intressant dokumenterad. Slutade 23:45.

Stora framsteg på dagis fortsätter. I morse lämnade jag henne utan napp för första gången. Och hon har börjat sträcka sig efter personalen frivilligt när jag ska lämna över henne. Känns väldigt bra. Och inte så konstigt att det tagit lite tid. Främmande människor i okända lokaler. Vem skulle inte bli ledsen/sur över det?

Nu somnar jag.

Tror jag orkar lägga upp lite bilder först.

Filippa åkte varuvagnsbil för första gången i livet. Sen fick hon en bit krxchoklad oxå. Var hon nöjd eller var hon nöjd?
I förrgår ramlade Filippa på näsan två/tre gånger. Det har gett ett litet avtryck.
Var på landskamp i hockey i tisdags. Riktigt kul att se. 7500 i Läkerolen.