Robin Persson

Kvalserien har skördat ännu ett offer. Djurgårdens IF. Dagens Leksands-seger med 2-0 skickade mesta mästarna ur Elitserien.
Och vilken match Leksand gör. Jag satt helt förstummad i soffan bitvis. Var kom det där spelet ifrån? Vart var det i matcherna mot Rögle? Skitsamma. Matchen idag fick mig verkligen att minnas varför jag älskar Leksands IF Ishockey. Slitet, kampen, svetten och till slut tårarna.
När urleksingen och matchhjälten Jens Bergenström intervjuades efter matchen var det med glädjegråten i halsen och tårar i ögonen. Inte för att något avancemang var klart (långt därifrån). Utan för att han fått ge hemmapubliken en stor seger och fortsatt hopp.
En sann hjälte, krigare och förebild.
En av de riktigt stora LIF-spelarna.

Satt själv med tårar i ögonen under intervjun. Undrar hur det ska gå när LIF (förr eller senare) tar sig upp?

Det har varit pappa och Filippa idag. Bettina är i Köpenhamn med sitt jobb. Egentligen skulle jag varit i sthlm på herrklubbsträff men snön som kom inatt ställde till det. Mamma, Tobbe och Tove skulle ha kommit upp och barnvaktat, men de fick vända efter två mil imorse. Inte värt att fortsätta på glashala vägar. Bara onödig risk. Så jag och Filippa har busat, tvättat, handlat, kollat på hockey och badat. Nu sover hon gott. Också mycket nöjd med Leksands seger såklart. Som hon stirrade på mig när jag jublade åt målen. Undrar vad hon tänkte?

Mycket hockey nu. Brynäs igår (det blir final!), Leksand idag och NHL ikväll och inatt. Blir uppesittarkväll. Nicklas Bäckström gör comeback inatt efter hjärnskakning. 01.00 åker vi.

Lite blandade bilder från dagen:

Idag började våren. Även för vår lilla gräsplätt här på baksidan. Grannen Pär beställde gödsel på nätet, en hel säck, och jag köpte in mig på en fjärdedel. Weibulls Super Gramino heter det. Ska tydligen vara det bästa enligt gräsgurun Olle Berg. Vi följer slaviskt hans program. En liten skvätt Gramino nu och sen lite till om en månad. Vatten på oxå. Kändes dock lite konstigt att dra fram vattenspridaren i mars.

Idag kom också svärföräldrarna på besök. Jag jobbade morgon och vi åkte alla tillsammans och hämtade Filippa på dagis. Sen gjorde vi falukorv och potatismos till middag.

Från och med september får vi plats på förskolan bredvid vår gata. Nära på krypavstånd. Visserligen får vi hålla på med bilpusslandet, bensinslösandet och tidsslösandet ända fram till semestern, men det kan vi stå ut med så länge vi vet att det finns ett slut.

Annars har Filippa så smått börjat vänja sig vid de nya miljöerna och de nya människorna på sin nuvarande förskola. Igår bröt hon visserligen ihop när Bettina lämnade men sen hade det gått bra och när jag hämtade vid 17:30 satt hon och lekte glatt. Blev jätteglad när hon såg mig (utan att bryta ihop av glädje/förtvivlan). Sen började hon vinka och pussas med personalen. Jätteglad hela vägen hem.

Hon är altså frisk igen. En liten tand i nedre käken tror bi var anledningen till veckans sjukdom.

Idag jobbar Bettina. Efter det blir det en sväng till Ikea och spana på nytt köksbord. Sen väntar årets match (hittills). Leksand möter Rögle på hemmaplan i Kvalserien. Tre poäng är ett måste för fortsättningen av serien.

Imorgon blir det jobb. Bandyfinalen på Studenternas ska bevakas. Som vanligt har Gävleborg med ett lag i finalen och det ska intervjuas glada/ledsna fans till måndagens morgonsändningar. Alltid kul att vara på årets bandymatch. Bra betalt är det också.

Bild från imorse. Filippa är sur för att jag tog över teven. Kval till Malaysias GP gick före Bolibompa och Bamse.

Den andras från i onsdags, nät Filippa vaknade upp efter sin middagslur. Sjuk men utvilad solstråle.

Filippa vaknade med 39 graders feber inatt. I med Ipren och så fick hon somna om mellan oss. Klockan ringer 06:30.

Vem ska vara hemma och vabba?

En helt ny fråga i vårt förhållande. Svaret den här gången blev jag. Imorgon blir det Bettina. Vi ska försöka köra konsekvent med varannan dag. Så slipper diskussion uppstå. Sen kan ju särskilda situationer uppstå. Men bra att ha en grundregel.

Inte på något av våra jobb går det obemärkt förbi om vi är hemma. Och våra chefer gör knappast glädjekullerbyttor av glädje när vabb-beskedet kommer. Men ens barns hälsa går först och som tur är har vi båda bra och förstående chefer och kollegor.

Annars kan jag tänka mig att det blir jobbigt.

Återstår att se vad det blir av denna dag då. Filippa kollar på tecknat och ska snart få lite mer flytande Ipren (bra skit).
Lite tvätt och städ går alltid att få undan.

Bild från frukosten. Är mm sjuk så får man hur mkt fruktsoppa man vill.

En gång om året ska det framkallas.
Digitalt till analogt. Och sättas in i album. Det tycker jag är viktigt. Fjärde året på raken nu. När jag valt klart bland årets bilder blev det 202 stycken. Och då har jag gallrat bort en del i efterhand.
Återstår att se om de får plats i den tomma halvan av 2010/2011-albumet.

Här är i alla fall ett axplock av urvalet. Mycket Filippa naturligtvis.


Januari. Filippas första babysim.


Februari. Två trötta tjejer i Valla.


Mars. Styrketränar nacken.


April (andra). Grillpremiär hos far.


Maj. Picnic i parken.


Juni. Jenny och Pierre gifter sig.


Juli. Flytten klar och grillen tänds. Känslosamt ögonblick.


Augusti. Gåträning på Karin Källs.


September. Grillning på T-udden.


Oktober. Petaque Open 2011.


Kalas för Filippa (1 av 4). Fullt hus med familj och släkt.


December. Första mötet med tomten går bra.

Lördagens utflykt gick till Falun. Tre år på raken har vi tänkt åka på Svenska skidspelen på Lugnet men av olika anledningar inte kunnat. Tio mil till en världscuptävling är ju ganska nära.

Så trots att vädret inte var det bästa gav vi oss av. Jättehäftigt att få uppleva trots flera plusgrader och en askgrå himmel.

Sen var Filippas humör inte på topp. Senare visade det sig att hon hade feber och någon form av problem med magen. Så hon var tapper ändå, vår lilla tjej.

Vi tittade på herrarnas lopp, 15 km klassisk masstart, men sen fick vi ge oss. Då inträffade dagens andra höjdpunkt. Vi stannade på Mc Donalds och Filippa fick äta sitt livs första Happy meal. Hon gillade det verkligen. Mumsade pommes och åt småbitar av burgaren. Lär bli fler gånger. Bra att kunna ta till när hon behöver muntras upp som igår.

Tyvärr är hon fortfarande sjuk och har haft feber, snuva och hosta. Lägg därtill en väldigt lös mage och blöjor som inte luktar hallon som resultat.

Kan alltså bli första Vabb-dagen redan första riktiga dagen på dagis. Jag jobbar kväll så vi ska avvakta till imorgon lunch och se. Ska lämna henne innan jag börjar jobba kl14.

Precis som igår har hon nu vaknat och är pigg. Hon är väldigt mammig och vill ligga nära, helst på, Bettina hela tiden. Förståeligt när hon mår som hon gör.

I morse var det åter igen dags. Att se klockan ringa 03:30. Att kvickna till, ta sig ur drömmen och börja tänka jobb. En speciell upplevelse.

Det gick bra. Tog en taxi. Vi får lägga ut själva, men får tillbaka pengarna på nästa lön om kvitto skickas in. Ett bra alternativ, nu när det är kallt, mörkt och en halvmil till jobbet. Och bilen behövs för att köra Filippa till förskolan.

Så fort det blir ljusare och ett par grader varmare ska jag dock börja cykla. Skönt det också. Med lite musik i öronen.

Arbetet inga konstigheter. Satt kvar i bakhuvudet och fingertopparna.

Fick sen följa med och hämta Filippa. Hon satt i knät hos en av fröknarna när vi kom. Hade napp och såg lite ängslig ut. Såklart inte lätt att komma till en helt ny plats, med nya människor och med alla intryck det innebär. Hon gör det så bra vår lilla tjej. När hon fick syn på oss började hon gråta och blev jätteglad. Klamrade sig fast vid Bettina och släppte inte taget. Ropade efter mig när jag gick iväg några meter för att se mig omkring.

Nu ikväll verkade hon ganska trött och ville inte äta middag. Kanske känner av någon sjukdom eller så är det bara en dagisreaktion. Men efter en tömd vällingflaska sover hon i alla fall bra.

Tog ett par bilder på tröttisen efter badet och framför Bolibompa.

Vilken vecka! Full fart direkt med trafikolycka, livekurs, Brynäsrapporter och så i torsdags small det till. Den anrika Läkerolfabriken i Gävle läggs ner och 150 pers får sparken. Men inte för att den går dåligt. Tvärtom. För bara drygt 2 månader sen köptes den upp av Cloetta. Då var det glada miner. Men i förrgår kom chocken. Cloetta flyttar tillverkningen av Läkerol och Ahlgrens bilar till Ljungsbro (cloettas HK) och till Slovakien. Inte undra på att hela Gävle är förbannat. Fabriken öppnade 1885. I januari 2014 rullar den sista bilen ut.

För oss syniska journalister så har det såklart varit ett par tacksamma arbetsdagar. Beskedet kom 8.30 i torsdags morse. Perfekt tid för oss.

Sände direkt i TV4News i torsdags i samband med presskonferensen. Ovant och nervöst, men kul.

Torsdag och fredag var Filippa på förskolan igen. Allt flyter på smidigt och personalen verkar kanon. Igår var Bettina ifrån dagis ett par timmar mitt på dagen och allt verkade fungera bra. Hon är så duktig!

Bilder: Filippa på förskolan.
Filippa lördagsfikar.

Så var man igång. Åter är man reporter på TV4Nyheterna Gävle. Och den känns vansinnigt bra. En riktig nystart. Som att komma till en ny arbetsplats, men man känner redan alla och man kan jobbet.

De här fyra månaderna har gett mig perspektiv. Hur glad man ska vara för att ha ett jobb att gå till. Och dessutom ett på en arbetsplats man trivs så bra på. Det är lätt att glömma det när man är mitt uppe i allt.

Annars var det rakt in i hetluften. Direkt i måndags bar det iväg ut på en dödsolycka på riksväg 56. Sen ett lugnare jobb på eftermiddagen.
Igår var jag på en mkt inspirerande kurs i Uppsala. Lelle Modig från Nyhetsmorgon föreläste om livesändning som ensam reporter. Inspirerande och lärorikt.
Idag var jag iväg till Läkerolen och intervjuade Brynäs tränare efter att kvartsfinalmotståndarna blivit klara i tisdags kväll. Kort kommentar till kvällens sändningar.

Samtidigt har Filippa varit sjuk här hemma så två av tre inskolningsdagar. Hosta, feber och snuva. Men imorgon torsdag är det dags igen.
Hittills verkar det vara ett bra dagis ändå med bra rutiner och duktig personal. Ska bli spännande att hämta henne nästa vecka när jag har tre morgonpass.

Klockan på 07:15. Vasaloppet är sjukt mysigt att stiga upp till. Filippa vaknade strax där efter. Först satt vi i soffan och mös och kollade på starten. Sen åt vi frukost och nu är vi tillbaka vid teven. Filippa fick en mugg med blåbärssoppa med sig och den gick åt fort. Ny favorit.

Sol och vårkänsla på Karin Källs. När Therese och Bettina åkte på bomässa stannade jag och Pär hemma med juniorerna. Kaffe och solstek på altanen. De första vårsoliga dagarna är lika fantastiska varje år. Som ett uppvaknande. De spontana mötena med grannarna, barnens glädje att komma ut, solen som värmer lagom i ansiktet.

Snart lunch hos Asps, sen skidskytte, stryktips, bullbak och middag. Baconinlindad, ostfylld kycklingfilé med bakpotatis och broccoli.

Tre Filippa-bilder från igår.

Fyra månader har passerat. Fyra mörka, kalla månader. Men ändå de varmaste och ljusaste i mitt liv. Vår lilla Filippa är en oändlig källa till kärlek och glädje. Svårt att beskriva med ord.

Jag är stolt och glad över den här tiden. Kommer att minnas den som en väldigt positiv tid tror jag. Ovärderlig sådan för min och Filippas relation.

Och även (tror jag) för Bettinas syn på mig som pappa.

För det är verkligen ett test. Och jag skulle ljuga om jag sa att alla stunder varit underbara när dagarna blivit långa, kalla och gnälliga (för att inte tala om nätterna). Men allt det behövs oxå för att bygga en bra relation. Att gå igenom både de bra och dåliga dagarna tillsammans.

I skrivande stund sover Filippa sin dagliga lur. Jag ligger på soffan och hör klockorna ticka. Nyss hemkomna från en lekstund hos kompisen Joel, som Filippa lärt känna via mammagrupp och babysången. Pappaprat och kaffe är trevligt.

Igår var vi och spanade lite utanför Filippas förskola. Ser inte mkt ut för världen (ombyggd skola). Men det är innehållet som räknas. Såhär långt har vi ett bra intryck av det. Mer väntar på måndag för Bettina och Filippa.

Bilder: Smultronställets förskola
Filippa och Joel samsas om en o samma leksak. Bra där.