Lök
Semester. Klockan är 07:40. En stor grävmaskin börjar gräva ett hål i gatan bredvid vår balkong.
Jag sover normalt sparsamt. Grävmaskinen gör det inte lättare för mig. Det är dagar som denna det kanske är tur att man inte har ett Psg 90 (arméns prickskyttegevär) i garderoben.
Gästrike Vatten står det på bilen utanför fönstret. Snart stänger dom väl av det också.
Här har vi de skyldiga. Enkla måltavlor allihopa.
Maskinen oväsnas vidare oförminskat.
Klarar sig Bettina genom det här är hon en sann mästersovare värd att belönas.
---
Ena hörnet på soffan denna morgon:
Ja, förkylningen sitter i fortfarande.
Natten till igår vaknade jag och skakade, huttrade och frös vid två, svettades sen som under ett träningspass vid femsnåret. Febernatt är inte alls kul. Snuvan är oförändrad och nu har även halsen börjat kärva. Ser ut som kvällens träning är inställd.
Tur i alla fall att jag har en väldigt omtänksam sambo som vet hur man stöttar en sjukling. När hon kom hem från stan igår hade hon hyrt tre filmer åt mig, köpt mitt favoritgodis och tagit med en lunchlåda från mitt favoritlunchställe. Och dessutom fyllt på förrådet med alvedon och nässpray. Jag är ordinerad att ligga på soffan och spela tevespel eller se på film. Inte mig emot.
---
Mackan, mitt förhållande till lök har sakta gått från avsky till viss acceptans. Med betoning på viss givetvis. Det må vara lök i en maträtt men den måste vara väl stekt och genomputtrad så den inte knastrar. Därför var löken det första som åkte ner i pannan i söndags. Men det var en (1) hel lök som hackades i. Det kan jag försäkra.
---
Igår var det exakt tre månader kvar till BF (fackuttryck för 'beräknad födsel' som jag nu lärt mig använda). Nu när vi har köpt det mesta och vagnen snart är levererad känns det som man bara vill snabbspola. Men jag antar att det kommer gå rätt fort.
Det är märkligt att leva i en tillvaro som man nu nästan helt säkert vet kommer att förändras drastiskt om tre månader. Ingenting blir aldrig mer sig likt. Låter kanske lite dramatiskt det där. Livet kommer nog efter ett tag flyta på som vanligt med jobb, träning, familj och kompisar. Men under lite andra förutsättningar antar jag.
---
Nu: Red Dead Redemption.
Ett spel som dragit ut på tiden men är på tok för bra för att inte spelas klart.
Förkyld
Min förhoppning är att det hela just nu kulminerar i rejäl nästäppa och halvdåsig känsla i allmänhet. Halsen får gärna klara sig.
Peppar peppar.
Vill gärna kunna träna på tisdag.
---
Nu åker de ut.
De väldigt stora Proson-högtalare som varit i min ägo de senaste sju-åtta åren. De har gjort ett väldigt bra jobb men de tar för mycket plats (både fysiskt och visuellt) och förra helgen köpte vi ett Philips bioljud som matchar vår teve. Mycket bättre ljud vid filmtittande men lite sämre vid CD-lyssning är resultatet. Om man inte vill lägga sju-åtta papp på ett dyrare ljud så är det på det viset man måste kompromissa. Nu klarade vi oss med runt 2300 kr och det känns bra eftersom vi fortfarande har ett fullt godkänt ljud i vardagsrmmet.
Före.
Efter.
Blocket nästa nu för Proson-slitvargarna. Sätter ut de för en tusenlapp och hoppas på det bästa. För övrigt samma pris som jag en gång köpte dem för av kusin Vigge. Årets kompispris där skulle man kunna säga. Har jag tur går jag nu plus/minus noll.
---
Fredag-lördag. Såhär slår man lätt ihjäl lediga dagar. Pussel från Ullared.
1000 bitar starkt.
Söndag morgon. Sista biten snart på plats.
Klart!
---
Nej, Viktor, jag fick inte gå ombord på Vasa. Börjar mer och mer tvivla på att du fick göra det en gång i tiden. Vill nog ha fotobevis på det. Jättegrinden Ragnar x2 stod uppsatt vid landgången. Förmodligen livstids Vasamuseumförbud för den som klättrar över. Och det vill vi ju inte. Många besök återstår.
---
Årets viktigaste match för Gefle idag. Vinner de inte på Strömvallen mot Häcken ikväll är det adjöss Allsvenskan tror jag. Hade gärna varit där, kollat och hjälpt vice nyhetschef Jimmy med en kort intrvju eftermatchen men fyrkylningen vs. 12-13 grader och blåst ute sätter stopp för det.
---
Nu bär det av mot spisen för tillverkning av söndagens middag. Spaghetti och mumsig köttfärssås står på menyn. Sen lat söndagskväll med en bättre film eller Milan-Lecce.
STHLM på 26 h
Jag är mest nöjd med..
1. mina nya Puma Liga - världens bästa sneakers
2. besöket på Vasamuséet - jag kan inte att få nog (Bettina kan)
3. fondue-restaurangen på Vanadisvägen 42 - succémiddag
Bubblare: sängen på Sheraton
Bilder:
En sjukt taggad Bettina på Vasamuséet. Hon var duktig och uthärdade två timmar.
Regalskeppet Vasa, årsmodell 1628. 95% originaldelar efter 300 år på botten.
Bettina framför Nordiska muséet.
Rummet med grymmaste King Size-sängen.
Fonduemums med kött, grönsaker och sju olika såser.
Sängfösare i hotellbaren. Nils Oscar God Lager för mig, apelsinjucie för Bettina.
Svart på vitt.
Ullared
Skyller på semestern. Vi har ju varit bortresta några dagar också. Katrineholm, Valla och Ullared har varit adresserna sen i torsdags.
---
Här är så beviset. Guilty as charged.
Jag har varit på Gekås i Ullared och shoppat loss för glatta livet. Runt 6000 brände vi på totalt cirka fyra timmar effektiv tid. Ganska bra jobbat. Först och främst bäbissaker, sen småprylar till hemmet, DVD-boxar med Astrid Lindgren-filmer, ett bioljud och annat smått och gott.
Eva och mor på väg in. Notera att vagnarna är föredömligt parkerade i kloss. Ullaredsetikett.
En mycket nöjd sambo i kassakön.
Fullproppad vagn.
Nästan fullpackad bil. Trött Bettina pustar ut.
---
Här har vi så resultatet med rutorna. Totalt sett över förväntan. Minimalt med insyn, mindre värme vid sol, och bekvämare ljusförhållanden vid körning. Dessutom estetiskt mycket tilltalande om jag får säga det själv. Killen som jobbar med solfilm åt Skobes i K-holm gör det på heltid. Det märks.
---
Att fylla 26 år kändes på förhand rätt meningslöst.
Det mysiga kalaset hos pappa i fredags kväll ändrade på den känslan. Familjen samlad, god mat och dryck, fint väder och fantastiska presenter precis enligt önskan.
Glädje, lycka och tacksamhet.
---
Imorgon åker jag för första gången tåg som en vuxen människa. Enligt SJ har jag nu altså utnyttjat ungdomens privilegier till fullo och det är dags att åka tåg som en riktig karl. Undrar om det kommer kännas annorlunda? Stockholm och en natt på Sheraton ska bli helmysigt!
Veckan som försvann
Sen jag fick mina tre veckors semester har jag hela tiden räknat med att vara tillbaka på jobbet den 6 september när vår rekordfeta valbevakning inleds. Därför har jag planerat in viktiga intervjuer och inspelningar den veckan. Problemet vara bara att jag egentligen skulle vara tillbaka den 13:e. En vecka senare.
Det hela gick upp för mig idag när cheferna Linda och Jimmy redde ut schemat för veckorna. Och där satt jag och såg ut som ett fån. De hade inte räknat med mig den veckan men min felplanering löste en hel del i schemat. Bara att bita ihop och jobba. Det blir på tok för besvärligt att boka om kommunalråd, oppositionsråd och annat löst folk.
Och jag sparar en veckas semester till senare när den behövs bättre. Till exempel december då en extra vecka hemma med en nykläckt bäbis känns rätt värdefullt.
Går dock inte att komma ifrån att hela denna felplanering känns rätt pinsam. Hur kunde jag bara missa en hel vecka? Får skylla på att skarven mellan augusti och september fick perioden att se längre ut. Denna lilla fadäs stärker inte min redan innan närmast obefintliga status som planerare i vårt hushåll. Den befattningen innehas ju redan sedan tidigare av en viss fröken Johansson och lär inte bli min i första taget.
---
Pärlan efter en liten tvätt i lördags. Mycket finare än sitt dammiga jag.
På lördag är det tänkt att Pärlan ska förvandlas något åt det här hållet.
Rutorna ska tonas runt om och det ska bli extremt intressant att se resultatet efteråt. Förhoppningsvis blir det något snyggare än Photoshop-försöket här ovan.
Återkommer med verkligt resultat.
---
Två första innebandyträningarna avklarade. Det är ganska tydligt att man inte är 19 år längre. Sommarens lata dagar gör sig mer påminda för varje år som går. Redan efter uppvärmningarna har benen varit helt slut och i torsdags fick jag ont i huvudet och lätt yrsel av vad jag förmodar var vätskebrist.
De första veckorna bakom masken lär bli tunga.
Imorgon kl.18 är det utefys i den fruktade Hemlingbybacken. I två timmar.
Går det att beställa en ambulans i förväg?
---
Två arbetsdagar kvar till semester.
Vem där?
Vem gömmer sig där inne?
Det är den stora frågan just nu. En hon? En han? En vild? En lugn? En liten? En stor?
Svaret på alla frågorna dröjer och tills dess kan vi bara gissa.
---
En månad och fem dagar kvar till nedsläpp mellan Leksand och Mora i den allsvenska hockeypremiären. Hockeyabstinensen börjar göra sig rejält påmind nu. Visst, Premier League och Man United i all ära men det är i hockeyn och Leksand de riktiga känslorna finns för min del.
Laget ser onekligen spännande ut i år med många unga rekryter. Talang och hunger råder det ingen brist på. Frågan är om rutinen räcker. Tappet av Papa Pelle (Prestberg) kommer givetvis att kännas, och det ordentligt. En vass och rutinerad center behöver värvas.
Drömmen är ju att den gamle kämpen Kevin Doell återvänder. Poängmaskin och tuffing i ett. För närvarande spelandes för Chicago Blackhawks farmargäng.
Öppna plånboken, Ejendal!
---
I söndags var vi på vårt nya favorithak Mocca.
Jättegott kaffe och färskpressad apelsinjucie mitt i söderbacken.
Utkastad
Hur mycket jag än ville kunde jag inte somna om. En allt vanligare företeelse den senaste tiden. Antagligen blir det bara värre och värre med åren så om inget drastiskt händer kommer jag nog sluta som min far. Han går helt obehindrat upp runt 05:30 varje morgon.
Nu ser jag ju i och för sig inte så mycket negativt med att gå upp tidigt. Har jag fått mina sju-åtta timmar så behöver jag inte mer. Och timmarna innan Bettina vaknar är fridfullt ensamma på något svårförklarligt vis. Nybryggt kaffe, veckla upp morgontidningen, lite tevespel eller några sidor i en bok. Tystnad.
Jag är naturligtvis medveten om att de här tysta och ensamma morgontimmarna är ett minne blott om några månader. Och att uppvaknandet lär bli av det mer ofrivilliga slaget. Men jag längtar. Vad kan vara härligare än att spendera de där morgontimmarna med sin familj?
Lugn och ro får man ju igen ungefär när man blir pensionär.
---
Igår blev jag för första gången i min journalistiska karriär utkastad av ett intervjuobjekt. Jag var fotograf åt reporter Silvia och vi skulle besöka en vd för ett företag som blivit polisanmält för miljöbrott av Länsstyrelsen. Vi valde att inte ringa och boka tid utan gick rakt in i hans verkstad. Först såg han ganska glad ut att se reporter Silvia. Men när han fick syn på fotograf Robin som hade tryckt på REC för längesen var det inte så kul längre. Han motade ut oss och slog igen dörren. Trist att inte få en kommentar men materialet var ändå väldigt tv-mässigt.
Här är inslaget:
http://www.tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/gavle?videoId=1.1737418
---
Det blir sjukt ljust på eftermiddagarna när solen ligger på genom skyltfönstrena på redaktionen.
---
Nähä, nu blir det påfyllning i koppen och en sväng över prärien med John Marston.
Vecka 24
Från och med v.24 har bäbisen en liten chans att överleva om den skulle känna för att födas redan nu (peppar peppar). Chansen för överlevnad ökar såklart för varje dag men jag ser helst att den lille där inne väntar ytterligare sisådär 15-16 veckor.
Numer är det rejäl aktivitet i Bettinas mage varje dag. Speciellt när hon lagt sig till rätta i sängen på kvällarna. Då gäller det att vara med. Rätt vad det är skirker hon:
"Oj! Såg du!? Där knuffade den ut typ hela rumpan!".
Jag missar såklart det mesta men en hel del hinner jag med att känna. Nu är det verkligen riktiga sparkar som kommer där innifrån. Spännande är bara förnamnet.
Enligt gravidboken är bäbisen nu 30 cm lång. Ganska svårt att greppa.
Gravida och vackra Bettina.
På minuskontot så här långt finns ryggont om hon står eller går för mycket. Därför såg det ut såhär på Lars Winnerbäck-konserten förra veckan. En sittplats en bit ifrån. Men det gjorde inget för vi såg ganska bra ändå. Även om Bettina bara hörde då hon satt ner. Men hon var glad ändå.
Inte mycket som fått henne på dåligt humör hittils. Typ inget.
Världens duktigaste blivande mamma!
---
Grattis till Hanna och Mattias som fick en liten Max igår kväll.
Mot BB vid 19-tiden och färdigt vid 22. Så ska en slipsten dras!
Hipp hipp hurra för syskonen Max och Moa!
---
Vad har Melissa Horn, Robyn, Metallica, Iron Maiden, Hellsingland Underground och Disconnect gemensamt?
Jo alla är med på Tokmix 2010 vol. 6. En salig blandning av gammalt och nytt, lokalt och globalt, lugnt och hårt. Precis som en äkta Tokmix ska vara.
Blir fint i bilen på väg hemåt nästa helg.
Glory, Glory, Man United!
I år lät vi dessutom uppgradera den med en tomatplanta. Tomatplantan har varit Bettinas lilla älskling därute medan jag har lagt all min energi på örterna.
Nåja, riktigt så Kirschteiger-nördiga har vi inte varit men samtliga växter lever i alla fall fortfarande trots några riktigt tuffa dagar när det var som varmast.
Grönområdet vi plantering/inköp.
Grönområdet två månader senare.
Framstegen syns tydligast på tomatplantan. Skörd snart?
Lärdomar:
-Basilika är en törstig växt.
-När det är riktigt varmt och soligt måste man vattna två ggr om dagen.
-Växter klarar mer torka än vad man tror.
Frågetecken:
-Hur länge är tomater gröna?
-Måste jag ha en större trädgård när jag blir stor?
---
Premier League närmar sig.
Jag har nog aldrig tidigare sett fram emot det så mycket tidigare. Det beror i huvudsak på två anledningar. Dels har jag i år kanalen som sänder hela kalaset (Viasat). Och dels har jag följt mitt lag Manchester United i säsongsupptakten mer än tidigare. Det senare kan i och för sig bero på det tidigare men huvudsaken är att det är ligapremiär redan nästa helg.
Man U vs. Tottenham. Ska bli riktigt intressant att följa den nye kvicke mexikanen Hernandez i sin desperation att ta en plats i laget. Hög tid för Rooney att kvickna till efter VM-fiaskot. Annars sitter han snart på bänken.
Borde åka och se en match live någon gång.
---
På jobbet laddar vi nu för en valbevakning utan dess like. Inför-inslag, inför-intervjuer, debatter, valbussar, extrajobb under valdagen. Varje reporter har fått fokusera på en fråga/ämne som kommer få stor betydelse under valveckorna.
Jag har valt problemet med de stora förskolegrupperna i Gävle. I flera år har snittet legat över det som Skolverket rekomenderar. Sossarna lovade för fyra år sen att det skulle minska. Istället har det ökat från 16,5 barn till 18,3 barn per grupp. En riktigt bra grej, för att tala klarspråk. Först ska lärarförbundet få uttala sig i ett inför-inslag. Sen ska någon från den rödgröna majoriteten få möta oppositionsrådet Per-Åke Fredriksson (FP) i en minidebatt den 8 september utanför en av Gävles förskolor.
Väntar nu på svar från kommunstyrelsens ordförande Carina Blank(S). Hoppas hon vill/vågar vara med.
---
Nu ska jag ta mig runt St. Andrews för att förhoppningsvis få vinna min första tävling som amatör. Tiger Woods 10 med Wii Motion Plus är ett riktigt bra spel. Lite för bra är ag rädd. Typiskt ett sånt som sätter sig i huvudet.